Göteborgsposten – 20 december 1869, sida 1

Dec., Stockholm. Göteborg d. 20 December 1869. Teater. Försöket att dramatisera en roman är alltid en svår uppgift att lösa. Dertill fordras åtminstone en hög grad af kombi nationsförmåga, om de handlande gestalterna skola bli sig dramatiskt utvecklande karakterer och ej allenast utgöras af marionettfigurer, som röra på sig efter de löst hopfogade situationernas trådar. Denna sanning träder starkare fram, än någonsin annars, då det gäller en roman af Victor Hugo, som för espritens skull ofta gör sig skyldig till onaturligheter och på sitt manrs altare ej sällan offrar sanningen. Hugos Skrattmenniskan, som i går afton för första gången uppfördes i dramatiserad form härstädes bekräftade ytterligare svårigheten i romanens dramatisering. Men fastän det hela lemnade åtskilligt öfrigt att öuska saknades det derför icke effektfulla scener, hvilka skulle vunnit ännu mera i kraft, om dialogen något afskurits. Till såväl sjelfva stycket som dess utförande ämna vi återkomma och inskränka oss till att här tillägga, att publiken genom applåder och inropningar uttryckte sin belåtenhet med det sätt, hvarpå särskildt hr Österberg, Gwynplaine, samt fru Boström, Dea, och hertiginnan, M:ll Aberg utförde sina roller. Samma stycke gifves för andra gången i morgon. Hr Vincenzo Sabatinis konsert eger, som förut omnämnts, rum å Elementarläroverkets festsal i afton kl. 28. Biljetter försäljas i Gumpertska bokhandeln samt vid ingången Göteborgs Museum. Vid i Lördags förrättadt val af en styrelseledamot för åren 1870—72 i stället för den i tur afgående, återvaldes d:r C. F. Ewert. Terminsafslufningar. Sistl. Lördag egde terminsafslutning rum vid härvarande Lyceum, hvilket läroverk, såsom bekant, föreatås af d:r H. A. W. Lindehn. Efter uppvisning i gymnastik, under hvilken förekommo marscher under musik, exercis och bajonettfäktning och hvarvid lärjungarne visade till hvilken förvånande grad gymnastikläraren vid Lyceum, hr Westholm, vetat uppösva sina elever, och ytterligare efter qvartettsång utförd af skolans elever — kom slutligen en liten egendomlig episod. Hre S. A. Hedlund, hvilken länge ifrat för att vid skolorna borde in hemtas icke blott bokliga kunskaper, utan ätfven derbredvid och på det hela som en nyttig rekreation grunderna för något handtverk, uppträdde nu och höll en improviserad examen med detta sitt mål såsom utgångsoch slutpunkt. Han återförde genom frågor i lärjungarmes minne alla de olika handtverk och yrken som vore nödvändiga för att t. ex. såsom produkt erhålla ett par stöflar. Då han derefter frågade om, med denna skiftande tafla för ögonen, ingen af lärjungarne skulle ha lust att egna sig åt skomakeriyrket, blef svaret en envis tystnad. Samma svar följde ester den med en liknande examen såsom inledning framställda frågan om någon ville bli skräddare. Deremot svarade med etörre eller mindre samstämmighet lärjungarne jakande på frågorna huruvida de ville blisnickare, svarfvare, bokbindare, smeder o. 8. v. Det faller af sig sjelf att meningen med den nu anförda episoden endast var att i skämtsam sorm höra sig för hos barnens föräldrar och målsmän angående dessas åsigt i denna sak. Den synes också af flera skäl icke ha varit ogynnsam för förslaget, och får man måhända vid nästa terminsafslutning tillfälle att på Lycenm åskåda diverse handtverkarearbeten utförda af dess elever. Terminen afslutades på öfligt sätt af föreståndaren, som tillkännagaf att vårterminen börjar d. 15 nästk. Januari. I härvarande Primärskola, som förestås af hr B. C. Rodhe, skedde äfvenledes i Lördags terminsafslutning, och var fskollokalen till trängsel besökt af elevernas föräldrar och målsmän samt andra intresserade. Äfslutnings