Göteborgsposten – 14 december 1869, sida 1

— ss— —— Balen var om möjligt ännu mera lysande än len i Ismailia. Genom Stora af ljus och blommor ippfyllda och med dyrbara mattor belagda salar kom nan till balsalen, hvarest musikens toner brusade och damerna strålade i toiletter, som förenade Pais elegans med Orientens luftighet. En öfverväldivande orientalisk vällukt strömmade en tillmötes i lenna sal, men i de tillstötande matoch dryckessalarne kunde man dra sig tillbaka, då man tyckte att danssalen blef för trång och öfverallt var på verkligt furstligt sätt sörjdt för gästernas beqvämlighet. Man behöfde endast uttala en önskan för att få den uppfylld. Kejsarinnan af Frankrike hade från Suez begifvit sig till Alexandria och derifrån till Port-Said för att begifva sig hem och kejsaren af Österrike, som efter ännu en fest i Alexandria ämnar inskeppa sig der, var aftonens förnämste gäst. Balen fortfor till långt fram på morgonen och påtöljande dagen var en kapplöpning anordnad för kejsar Frans på en slätt en liten bit härifrån. Förutom en mängd kapplöpningar af hästar, hvari flera af oblandadt arabiskt blod deltogo, var det äfven en dylik, särdeles liflig af åsnor och en af dromedarer. fedenna sista kapplöpning deltogo endast tre täflande och den vinnande dromedaren, som reds af en nubier, helsades med stort bifall. För öfrigt var det nästan ynkligt att se dessa öknens allvarliga representanter deltaga i denna Sport. Festerna äro som sagdt nu till ända, men vicekonungens gäster kunna ännu efter eget behag någon tid lefva på hans räkning i hans hufvudstadMan har endast på plakater, uppslagna i de af honom förhyrda hotellerna, antydt, att de gäster som först anlände till Egypten kunna, om de så vilja, börja hemresan från och med idag, då ångbåtar ligga färdiga att föra dem till Marseille eller Brindisi. För en del af de senare ankomna anordnar khediven om ett par dagar på 6 ångfartyg med tillhörande proviantoch tvättbåtar o. 8. v. en tur på Nilen, på det att äfven de skola få tillfälle att se öfra Egypten med dess herrliga minnesmärken. Prinsen af Nederländerna och hans gemål äro, efter hvad det säges, redan på väg uppför Nilen med en liknande ångbåtslottiljFör dem som föredraga att vistas i Kairo någon tid har man sörjt på det mest furstliga sätt. På hotellerna serveras dagligen storartade frukostar och middagar, vagnar stå till gästernas fria disposition när de önska att göra utfarter och man erhåller hela dagen igenom allt hvad man önskar och ett väl ordnadt hotell kan erbjuda. Och hotellerna ge icke de förnämsta europeiska efter i komfort och elegans. Ingenting är emellertid fullkomligt här i verlden. De som redan företagit Nilresan och derunder lefvat i en temperatur af 31 gr. Ream. i skugvan och 50 gr. i solen småle åt oss andra när vi beklaga oss öfver solbaddet och dammet, men detta är ändå icke det värsta; musquitos äro en värre plåga och man ser icke så få, som blifvit illa handterade af dessa nattliga plågoandar och som icke varit tillräckligt försigtiga efteråt, hvilkas händer och ansigten ha en ohygglig likhet med plumpuddingar ur hvilka man petat bort russinen. Dertill kommer äfven att den s. k. Nilsjukan, som uppenbarar sig i form af små bölder, anfäktat några. Men noga räknadt kan man allt tåla vid några lidanden för att kunna få göra utflykter till sådana ställen som pyramiderna vid Gozen och Sakkarash, till ruinerna af Memphis, till Heliopolis och den förstenade skogen eller för att kunna kasta en blick på Kairo från Mehemed Alis Moskåe, besöka Boulay med det underbara mustet och framrör allt för att kunna göra sig bekant med det lif, som rör sig i sjelfva Kairo, den näst största österländska stad i ver en. Man kan upprepade gånger utan att tröttna sträfva igenom stadens underliga småvator, drifva omkring i bazarerna eller flanera på den långa handelsgatan El-Mousbi eller promenera på Esbekich, näst efter Isaks-torget i S:t Petersburg måhända den största öppna plats i verlden. En stad som Kairo hvilken har öfver 320,000 invånare och i hvilken allting är så nytt och så intressant för en europ, som har omnejder, hvilka kunna framvisa märkvärdigheter sådana som Pyramiderna, blir man icke så lätt färdig med.