ilandels-naderrättelser Rikskansleren baron Axel Ovenstjerna yttrade gång följande ord: sPenningen är ett underligt ting; Jag har öfver densamma i all min dag funderat, och är ändå deröfver lika perplexter?. Det är med en underlig en känsla man läser denna bekännelse af det största politiska snille Sverige frambragt. isynnerhet som ordstallningens åldriga form förlanar densamma för våra öron en större grad af naivitetän hvad den egt vid den tid den först uttalades än tvenne sckler förrunnit sedan den gamle kanslerens dagar och således lagt sin erfarenhet, sina spekulationer, till hvad hans tid visste om penningens natur och egenskaper, så torde likvisst tlertalet af oss, om vi ville vara uppriktiga som han, nödgas bekänna att penningen är ett underligt ting och att vi, vid försöket att utreda dess väsende och verksamhet, känna oss perplexta. Att penningen är kosmopolit erkännes allmänt. Emellertid står diskontosatsen i London å 27 vid privat diskontering (papper å mycket kort tid ha tillochmed diskonterats till 1 å 13), under det att samtidigt räntefoten i S:t Petersburg är 7 2, för att icke tala om den höjd densamma hunnit på andra sidan Atlanten, i Newyork t. ex. Det synes som om den stora riskpremie, hvilken sålunda kunde erbjudas åt kapitaler, som från länder med låg räntefot sökte sig väg till andra länder der räntesatsen vore hög, skulle framkalla en allmän kapitalernas emigration. Men så sker dock icke. kondbörsernas hållning kan också gifva anledning till åtskilliga funderingar. Den var afvaktande, med lutning åt baisse, innan franske kejsarens trontal hölls. Talet offentliggjordes, och det första intrycket af detsamma framkallade en matt och dyster stämning: baisseins framgång var afgjord. En eller ett par dagar förflöto; man studerade mera noggrannt trontalet; man fann detsamma icke innehålla hvad man först velat se i detsamma, och nu begynte en hausse. hvilken ännu fortvarar. Fondmarknaden är en sensitiva, och de kilda fondbörserna äro att förlikna vid bladen hos denna planta: man behöfver blott röra vid ett af dem för att det