Rättegångsoch polissaker. Från Stockholm. Unga brottslingar. För några dagar sedan berättar Dagbl., anhöllos af polisen å en gata i staden inom broarne tvenne minderåriga pojkar, mot hvilka skälig anledning förekommo att de föröfvat stöld af penningar. Den äldre af dessa pojkar, 14-årige Lars Julius Dahlström, är allt för sorgligt bekant inom polisen och förekommer, trots sina unga år, på senare tider mångfaldiga gånger i dess annaler. Han har flera gånger varit intagen å uppfostringsanstalten inom allmänna arbetsinrättningen, men rymt derifrån och hvarje gång han ånyo ertappats befunnits skyldig till någon oärlighet. Kamraten, som D. hade med sig vid tillfället, var 11-årige Per Magnus Lindström, son till en sjöman Lindström. Äfven denne har, ehuru ej äldre, flera gånger blitvit beträdd med tjufaktighet. Då de vid nu ifrågavarande tillfälle blefvo anhållna, befunnos de innehafva hvardera ungefär 7 rdr i penningar; D. kastade sina ifrån si. på gatan, så snart han såg sig vara föremål för polisens uppmärksamhet, och L. sökte gömma sina under kragen på sin rock. Vid det förhör, som de begge unga brottslingarne först undergingo, påstodo de sig hafva hittat 14 rdr å en uppgifven gata, men då deras berättelser voro stridande mot hvarandra, insägs nogsamt att de talade osannt. Efter några dagars funderingar fann dock den ännu icke så långt förhärdade Lindström för godt att erkänna, det han, på inrådan af Dahlström, en dag smugit sig in uti en salubod vid Westerlånggatan och ur en fruntimmerskjolsäck derstädes stulit en portmonnä, som han sedan fann innehålla omkr. 8 rdr, derat D. erhöll 1 rdr. Denne har emellertid alltjemt nekat för att hafva mottagit några penningar af L. och påstår fortfarande att han hittat de 7 rdr han kastade ifrån sig. De begge pojkarne äro tagna i förvar i afvaktan på egare till de af dem innehafda penningarne. Ohygalig tilldragelse. I A.-BL läses fölJande: Ärbetskarlen Frans Josef Zetterberg, i tjenst vid bryggeriet N:o 1 Kungsholmstorg, blef i Fredags så illa skadad inom bryggeriet, att han afled a Serafimerlasarettet i Söndags. Saken är anmäld i poliskammaren, der förhör hölls i Måndags. Två vittnen meddelade om förhållandet, att vid bryggeriet anställde maskinisten Gustaf Sahlin anmodat Zetterberg att i ett ofvan bryggeriet beläget rum uträtta något ärende, men då han tyckte att Z. ej tillräckligt skyndade sig, hade han med ctt tillhygge af jern tilldelat Z., som hade gått upp på en stege, hvilken ledde till det öfra rummet, ett slag på högra benet, dervid Zetterbergs venstra ben drogs in i det nära intill varande balanshjulet, af hvilket han kastades upp emot taket. Den olyckliges venstra ben afslets helt och hållet från kroppen och föll ned på goltvet. Han affördes genast till lasarettet, der han, som ofvan är nämndt. afled i Söndags. Ett tredje vittne omnämnde att Sahlin tilldelat Zetterberg flera slag och skuffningar. Sahlin, som äfven till förhöret va. inkallad, hade anmält sig hafva af fem vid bryggeriet anställde arbetare blifvit i går så illa slagen att han nu vore oförmögen att iakttaga inställelse. Detta våld skulle ha blifvit honom tillfogadt af arbetarne, emedan de ansett honom vållande till Zetterbergs död. Målet uppsköts.