Göteborgsposten – 6 december 1869, sida 2

tillämpade kolonneller perpendiknlärtaktiken blifvit besegrad, öfvergick föreläsaren till en framställning om de förändringar i krigföringssättet, hvilka företrädesvis under de sista 2 årtiondena uppkommit såsom eu hufvudsaklig följd af de förändringar skjutvapnen under samma tid undergätt. Dervid framhöll tal. huru effer Krimkriget de refflade gevären, genom den verkan de åstadkommit, vunno ett stort anseende, så att deras införande inom de flesta armeer ansågos alldeles nödvändigt, hvarföre också österrikarne vid italienska krigets utbrott hade åt största delen af sitt infanteri förskaffat detta vapen, utan att de dock förmådde att lyckligt utkämpa striden mot de till det mesta med slätborrade gevär beväpnade fransmännen, hvilka genom styrkan i anloppet och sitt plötsliga uppträdande alltid öfverändakastade de förra, hvarat åter blef en en följd, att efter detta krig förtroendet till det refflade geväret ej oväsentligt rubbades, hvaremot bajonettanfallet af många då ansågs vara det medel, som säkrast förde till seger. Efter 1866 års krig förklarades emellertid bajonetten i motsats härtill snart sagt utan värde, hvaremot eldstriden, till följd af den förödelse tändnålsgeväret i synnerhet bland de flyende österrikarne orsakade, åter tillmättes en atgjord öfverlägsenhet. Genom åtskilliga sifferuppgitter styrktes den afgörande verkan eldvapnen i detta krig utöfvat, i det af det sårade fotfolket endast 7 26 befunnits träffade af bajonettstyng. men 75 4, af kulor, 16 4 af granatskärfvor och 5 4 af lansstötar. En annan intressant uppgift, som visar hvilket inflytande de förbättrade skjutvapnen haft på ammunitionsätgängen, var äfven den, att under hela detta krig förbrukades af preussarne endast 1,850,000 patroner, då deremot fransmännen ensamt under slaget vid Bautzen i början af detta århundrade förbrukade öfver 3,000,000. — Under detta krig hade kavalleriets användning varit särdeles underordnad, och på intet ställe uppträdde det på ett afgörande sätt. Afven åt artilleriets inverkan i dessa strider ville föreläsaren ej tillmäta en mot detta vapens dyrhet m. m. svarande inverkan. — Slutligen framstäldes några gissningar om huru taktiken till följd af den storartade ntveckling, som eldvapen sedan dess erhållit, möjligen i framtida krig skulle komma att gestalta sig. Men då denna del af föredraget vax af mera specielt militärisk natur, skulle det ej kunna för flertalet bland denna tidnings läsare vara af större intresse, hvarföre vi här ej återgifva de förslag, som dervid framstäldes. — Tulluppbörden i Stockholm vid November månads slut har utgjort 4,541,550 rdr, hvilket med 203,384 rdr understiger den samtidiga uppbörden förra året. — Konstföreningens exposition har blifvit tillökad med ett nytt landskap af Palm, italienskt motiv, Utsigt från Villa dEste vid Tivoli; en liten tafla at Ankarcrona, Marknad i Mora; ett djurstycke, Råtthundar, af v. Holst; ett landskap, Höstnoattstycke, af 0. Hermelin, — Föreningen för nordisk konst har i sin lokal i Berns hus nyligen åter anordnat en exposition af taflor, aqvareller och skulpturarbeten, som i år blifvit inköpta tor att bortlottas bland föreningens medlemmar. — Sällskapet för arbetareföreningars befrämjande sammanträdde sistl. Fredags afton för att fortsätta den vid förra sammankomsten började öfverläggningen om frågan, på hvad sätt sällskapet skall fullgöra uppdraget att anordna ett allmänt nordiskt arbetaremöte. Sällskapets styrelse hade uppgjort ett förslag i detta afseende, som nu af ordt., hr Ljungberg, föredrogs. Enligt detsamma borde sällskapet till samtlige arbetareföreningar i riket aflåta ett cirkulär, i hvilket dessa skulle uppmanas att till sällskapet inkomma med yttranden om : 1:o när mötet skall hållas; 2:o huruvida endast svenska föreningar skola i mötet deltaga; 3:0 hvar mötet bör hållas och 4:o hvilka diskussionsfrågor hvarje förening förslagsvis anser böra för det allmänna mötet uppställas. — I afseende på sättet för föreningarnes deltagande i mötet hade styrelsen ansett mest lämpligt, att hvarje förening väljer delegerade till representanter vid mötet, emedan i annat tall, eller om hvarje föreningsledamot inbjödes att i mötet deltaga, man egde skäl befara, att tilloppet skulle bli så stort, att någon ordentlig diskussion ej kunde uppstå. Det skulle dock vara föreningsledamot obetaget att i mötet och dess öfverläggningar deltaga, men ingen annan än de delegerade finge deltaga i besluten. Personer, som ej tillhörde någon förening, skulle mot förhöjd afgift, på enahanda vilkor, få bevista mötet. Detta förslag föranledde åtskilliga yttranden och motförslag af flera ledamöter, men någon proposition om särskildt beslut framställdes icke, hvarför den af styrelsen uttalade åsigt torde få anses som sällskapets. — Styrelsen hade äfven förslagsvis uppsatt 6 frågor, ämnade till öfverläggningsämnen på det blifvande mötet. Dessa frågor, som efter någon diskussion bletvo af sällskapet godkända, voro följande: 1:0) Hvilka åtgärder må anses erforderliga och lämpliga till förbättrande af den arbetande klassens vilkor? 2:o) Huru skall upplysning bäst befrämjas inom denna klass och huru bör undervisningen bäst ordnas? 3:0) Kunna arbetsinställningar vara för betarne och landets näringsverksamhet gagnelig 4:0) Huru böra nykterhet och sedlighet bland arbetarne bäst befrämjas? 5:0) Huru böra förbrukningsföreningar och folkbanker m. fl. föreningar i landet organiseras förl att med framgång verka? 6:o) På hvad sätt skola arbetareföreningar gagna hvarandra och uppehålla ett nödigt samband sinsemellan? — Hos hrr Levertin Sjöstedt ha, berättar Dag. Nyh. till försäljning blifvit inlemnade ett par egendomliga konstarbeten, vittanda am stt Afantligt tsSlamoa anh an högt