Bref srån Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 30 November. Vår gemensamma vän hr X. är för närvarande sysselsatt med att reda tvenne lika vigtiga som invecklade frågor: den ena hvad sultanen skall göra med vicekonungen i Egypten; den andra hvad Stockholms stadstullmäktige skola göra med sin sjelfskrifna ordförande, ötverståthållaren. Öfver begge evätvar ett Damocles svärd, påstår hr X. Han hyser mycken välvilja för vicekonungen, oaktadt denne i realiteten är monark; men han har ju betedt sig så utsökt artigt och förekommande mot de talrika gästerna vid Suezkanalen. För öfverståthållaren-ordföranden hyser deremot hr X. alls inga sympatier, och vore han stadsfullmäktig — det är sannerligen obegripligt att jag icke blifvit vald, säger han och ser mycket förvånad ut — så skulle den sjelfskritne ordförandens dagar i vårt hundramannaråd redan varit räknade. Han skulle icke hafva dröjt så länge med motionen, som frih. Liljencrantz har gjort. Han anser det mer än klandervärdt att samtlige nämnderna hafva afstyrkt frih. Liljenerantz motion. Hafva de då icke begripit att om den föreslagna reformen genomtöres, så kan hvar och en af stadsfullmäktige genom val intaga ordförandestolen i stora rå) det, men annars icke, ty att blifva öfverståti hållare med skyldighet att vid kritiska till