Göteborgsposten – 29 november 1869, sida 1

— — ——— ——— — riernas i förhållande till förmågan hos nutidens artilleri ringa afstand från Göteborgs hamn och stad, icke allenast icke skulle kunna förhindra utan till och med möjligen skulle kunna komma att föranleda ett bombardement deraf, helst mensklighetskänslan i krig är en faktor som icke torde böra tagas med i räkningen och fiendens klokhet torde sträcka sig ända derhän att han, vid sådant tillfälle, för att vinna ett vigtigt ändamål, som förstörandet af våra krigsörnödenheter, ersätter vänskapligt sinnade makters undersåter de förluster dem genom en dylik åtgärd tillskyndats. I öfverensstämmelse härmed synes mig, att, om man genom ett kraftigare försvar, än som erfordras för att hindra tillfälliga kryssares inträngande, vill tvinga fienden till större kraftutveckling, så måste man ovilkorligen utsträcka detta försvar till ett afstånd från Göteborg tillräckligt stort för att i åtminstone väsentlig mån trygga hamnen och staden mot bombardement. Då emellertid för detta ändamål, som icke kan fullständigt vinnas genom Elfsborgsliniens befästande, högst betydliga penninguppoffringar skulle vara af nöden, så torde ett sådant utsträckande af försvaret för inloppet till Göteborg icke ifrågasättas, så länge ännu ofullbordade befästningar å vår sannolikt mest hotade östra kust tarfva alla de penningemedel som för våra knstbefästningar kunna afses. . lå grund häraf anser jag det föreslagna befästandet af Rya Nabbe och Billingen öfverflödigt, om dermed endast afses skydd mot fientliga kryssares inträngande och olämpligt om dermed afses ett kraftigare försvar, så framt ej detsamma utsträckes till här ofvan antydda afstånd från staden och hamnen. -Oanmärkt torde ej böra lemnas, att om än kostvaden för de nu föreslagna arbetena kan betäckas af tillgångarne uti den allmänna byggnader i Götevorg, hörande till militäriska behof och stadens försvar befintliga en per mille fonden, så kan dock icke batteriernas fullbordande och bestyckning verkställas utan statsanslag uppgående till mångdubbelt högre belopp, samt att, om för sådant ändamål erforderligt anslag vägras, den på förhand nedlagda penningsumman är så godt som bortkastad. Kapten Engströms reservation öfverensstämmer till sina hufvuddrag med den af major Leijonhufvud afgifna. För vår del tro vi att om innevånarne i den stad om hvars partiella befästande fråga nu är, egde en röst att afgifva i saken, denna skulle uttalla till fyrmån för reservanternas åsigt. Åkven senaste tiders krigshistoria framter exempel på att för öfrigt öppna städer utsättas för faran af bombardemang, när de förses med små fästningsembryoner, mera egnade att reta fienden; än skydda vännen. De af fortisikationsgeneralen föreslagna arbetena synas oss vara at sådant slag. Fortifikationschefens funderingar i och om folkrätten kunna vi ej heiler anse särdeles lyckade. Folkrätten, säger han nemligen, skulle icke förmå att skydda enskild egendom, äfven om staden fortfarande vore öppen. Men dessutom är det nu icke fråga om, fortfar han, att beröfva densamma det folkrättsliga skydd som möjligen kan ligga i dess beskaffenhet af öppen stad; det är blott flodmynnigen som befästas; forceras denna, så ligger staden lika öppen som någonsin. Det är sannt att folkrätten saknar åtskilliga af den öfriga positiva rättens egenskaper, den saknar så t. ex. alla exekutiva medel; förmågan att sätta sitt bud i verkställighet sent emot en part, som vägrar att underkasta sig detsamma. Men den utgör en sedvanerält som är stadd i jemn utveckling och som står i oatbruten vexelverkan med en stigande civilisation. Den enskilda egendom, som anses kunna konfiskeras, inskränkes allt mer och mer till krigsförnödenheter i direkt eller indirekt mening, och allt större blir betydelsen at folkrättens enda exekutiva organ — den allmänna opinionen. Men det folkrättsliga skyddet ginge, tvärtemot hvad fortifikationschefen påstår, utan tvifvel förloradt redan genom de af honom föreslagna befästningarne. Huru obetydliga de voro såsom försvarsmedel, för detta ändamål voro de dock jemnt och nätt tillräckliga. I Göteborgs sparbank har under sistförflutna veckan insatts i 204 poster 10 084 rdr 50 öre och uttagits i 174 poster 7,941 rdr 35 öre. Tidningen Stockholmsposten meddelar nu i sitt senaste Lördagsnummer, att den från och med nästa års början kommer att utgifvas dagligen. Närmare detaljer uppgilvas ej, endast att tidningen skall utkomma i mindre format och blifva billigare än de stora dagliga bladen. Gåfva. Wenersborgs Tidn. berättar att rf. bokhållaren hr Torsten Haglund, bördig från Wenersborg men bosatt här i Göteborg (förut anstalld i firman Carnegie Co:s försäljningslokal), till Wenersborgs kyrka skänkt 2:ne silfver armstakar i drifvet och konstnärligt utfördt arbete samt vägande c:a 800 ort, äfven vd: t. qd,voo — —