Göteborgsposten – 25 november 1869, sida 1

— — — ä — —ä—— s—— — Ärfvingen till Raynham. Af M. E. Braddon. (Förf. till ady Audleys hemlighet m. tl.) Ööfvers. från Engelskan. Klockan var öfver elfva och sir Oswald satt framför elden försjunken i sina drömmar, då han stördes genom ljudet af en qvinnoröst som sjöng på torget nedanför. Gatorna voro nu folktomma, bodarne stängda, de flesta lamporna släckta. Allt var lugut deruto och gatsängerskans röst ljöd fyllig och klar i nattens tystnad. Sir Oswald var ej i det lynne att han ville lyssna på gatsångerskor. Det måste vara en röst af mycket ovanligt slag, som kunde rycka honom ur hans dystra tankfullhet. Det var verkligen också en ovanlig röst, en sådan röst som man sällan får höra ens i operahuset. Rika och klara trängde tonerna till lyssnarens innersta hjerta. Under det sir Oswald Eversleigh satt vid eldbrasan och lyssnade till sången, glömde han sin sorg och harm — glömde han sin brorsons nedriga uppförande; han glömde allt utom rösten af den qvinna som sjöng på det folktomma torget nedanför hans fönster. 41 Karta fr N-0 273.