Göteborgsposten – 19 november 1869, sida 1

AAA te—— flosta andra områden och som senast detaljhandeln haft att uthärda genom de nyligen upprättade s. k. konsumtionsföreningarne. Innebär tanken någon sanning kommer den att fortlefva, men dess egentliga verkningar kunna endast visa sig i en så aslägsen framtid, att de förhandenvarande förbållandena dessförinnan hunnit lämpa sig efter den nya organisationen och möjligen sjolfva ingått såsom en länk i densamma. Den i programmet upptagna punkten om öppnandet af nya marknader för den svenska industrien hör till dem, hvilkas ändamålsenlighet måste erkännas ar alla; ty i dylika företag törs den enskilda företagsamheten i allmänhet icke inlåta sig. Såsom ett önskningsmål omnämner bolaget exporten äfven af andra den svenska industriens alster än jernoch stålprodukter. Men då bolaget mottagit sin ursprungliga grundfond af brukssocieteten och inbjudningen till aktieteckningen utfärdats af fullmäktige i jernkontoret, torde man redan håärat vara berättigad att antaga, det bolagets bestämmelse så hufvudsakligen är att se jernindustriens intressen till godo, att endast undantagsvis dess verksamhet kommer att riktas åt andra håll. Ångbåtstrafiken. Åugf. Bpyelfvenhade, enl. hit ankommet, red. meddeladt telögram, i Onsdags middags hunnit till Nysäter. Huru långt det sedermera hunnit, har ej försports. Debutant. En ung hr Fogelberg, som gjort sina tidigare musikstudier har i Göteborg larer, eul. A. BI, såsom en lofvande tenor om Måndag komma att debutera å stora teatern i Lucrezia Borgia. Från Stiftet. Vid val som förrättades d. 14 d:s af v. kontraktsprosten J. A. Berg tör återbesättande af kyrkoherdebeställningen i Renneslöss och Ysby forsamlingars reg. padtorat af 2:a klassen, orhöll den i 3:dje rummet föreslagne prestmannen, pastorsadjunkten i Qville S. J. Bergendal alla de atfgifna rösterna. Litterärt. Bland poetiska arbeten, som man har att förvänta till julen, är Joh. Gabr. Carlena samlade dikter. IIr C. lärer ock samtidigt afsluta Wadmans skrifter med ett dubbelhäfte, innehållande bland annat en omständligare biografi öfver skalden än man hittills sett. Suezkanalens öppnande. Det faller nästan af sig sjelft att engelsmännens afundsjuka väckts öfver att en fransman har äran uf att ha fullbordat ett sådant jätteföretag som Suezkanalen. Det är också måhända denna ufundsjuka, som föranleder de engelska tidningarne till att i sina notiser om kanalen ständigt söka reducera soretagets betydelse till minsta möjliga proportioner samt att lägga synnerlig vigt på, att högtidligheterna vid öppnandet i sjelfva verket icke skola bli annat un eu stor skandal, i det kanalen skall visa sig vara långt ifrån så djup, att stora fartyg kunna segla derigenom. För öfrigt påträflar man älven i franska tidningar häntydningar på att ingeniörerna helst skulle sett att kanalen först om några månader blifvit öppnad för sjöfarten, på det åtskilliga nödvändiga uppmuddringar skulle kunnat söretagas. Ett meddelande i Malta Times går i en något annorlunda riktning, ty deri heter det sålunda: Meddelanden från Alexandria af d. 1 Nov. gitva vid handen att det numera är otvifvelaktigt, att ätven stora ångfartyg skola vara i rtänd att genomsara kanalen på hela dess längd. Den smalaste punkten är i närheten af El Guisr, men på detta ställe är bredden i alla fall cirka 185 fot och djupet 221 sliLa från rummet inunder. Flickan ! och renarat