Göteborgsposten – 17 november 1869, sida 1

— — AA ——— nom hvilken vattnet utpressas medelst verkningarne af syrorna, hvilka äfven besitta egenskapen att qvätva elden. bet i gär företagna experimentet utföll dock icke särdeles väl, dels derföre att det antända bålet var för stort och hade fått för stark eld och dels emedan endast 3:ne st. af de minsta apparaterna användes. — Vid en i tid bemärkt eldfara i byggnader eller ombord å fartyg torde emellertid dessa apparater vara särdeles användbara och lämphga. Apparaterna, som kosta från 75 rdr till högre priser, äro införskrifne af hr C. E. Bratt trån hr W. B. Dick C:o i London, hvilken lirma erhållit patent å desamma, samt försälJas här af hrr Th. Weman C:o. Införsel af lefvande saltsjösisk. I går ankom hit till staden en fiskarbåt irån Bohuslänska skärgärden medförande den ovanliga ullförseln af c:a 20 tjog lefvande torsk. Bäten, som för detta ändamål är så inrättad att dess lastrum utgöres al en större fisksump i hvilken vattnet rinner ut och in, har blitvit zörhyrd af länets hushållningssällskap. Det är genom siskeriintendenten 6. von Yhlens outiröttliga bemödanden som denna välbetänkta industri kommit till stånd. Ifrågavarande båt är förlagd vid Pustervikskanalen, och försäljes fisken efter vigt. I nandelse, säsom all anledning är att förmoda, öretaget kommer att med intresse omfattas af allmänheten, har man för afsigt att anskaffa flera dylika båtar. ÅÄngs. Leipzig, hvilket, som bekant, en tid underhållit förbindelsen mellan Göteborg och West-Hartlepool, men för några veckor sedan strandade i närheten af Sejrö vid inloppet till Stora Belt och der sjönk på öfver 20 fots vatten, blet d. 12 d:s å offentlig auktion inropadt al skeppsredaren Joh. Laursen från Köpenhamn för 920 rdr sv. Ilandelsfördrag mellan Sverige-Norge och Siam undertecknades häromdagen i svensknorska beskickningens hotell i London. Ett besök på skeppsvarfvet i Karlssrona. Nedanstående at signaturen —f—I—t afgifna intressanta skildring ötver ett dylikt besök läses i Blekings Posten: När man i våra dagar beser Karlskrona örlogsvarf, påminner man sig gerna den tid då svenska tlottan stod på höjden af sin makt och man tänker sig en jemförelse emellan etablissementet då och nu. lIvad sjelfva de storartade anläggningarna beträltar, i hafva de ingenting förlorat utan tvärtom blifvit tillökade och förbättrade. Under Chapmans tid utordes nya dockebyggnaden af svajningsrummet och ce skeppsdockor, hvaremot nu fem skeppsdockor äro fardiga och den ena af dem som då funnos betydligt förlängd. Da var varfvet inhägnadt medelst ett skrö ligt brädplank, nu är det afstangdt genom en hög och bastant mur. I stället för väderqvarn och andra inrättningar som långsamt tömde vattnet ur destora bassinerna, har man nu ångmaskin. Men de stora praktfulla linieskeppen, Chapmans berömda mästerverk, som fordom fyllde dockor och stapelbäddar, nvart hafva de tagit vägen? De flesta hafva härjats af tidens frätande tand och örver de öfriga har nutidens krigskonst uttalat dödsdomen. I nya dockan n:o 1 står för närvarande ett af de chapmanska storverken, det fordna linicskeppet Gustaf den Store, hvilket vid den bekanta skeppshandeln omdöptes till hörsigtigheten. Vore krig i fråga, tinge det skeppet säkert göra skäl för sitt namn och försigtigt undvika striden. Dockorna n:o 2 och n:o 3 vålla hvar sin af monitorerna och i svajningasrummet står den tredje, — snillrika prof af vår store landsman John ricssons diktatoriska makt att föreskrifva nationerna nya lagar för striden till sjös. Dockan n:o 4 inrymmer några fragmenter af det under slopning varande skeppet Gustaf den Store, hvilket nybygdes för att ersätta det genom namnförändringen för svunna. I dockan n:o 5 bygges den nya ångkor ten Balder, af trä med starka Jernförbindning elfva skrofvet är i det närmaste fullbordadt, a däcksbalkar inlagda och arbetet i öfrigt så framskri det, att fartyget utan svårighet blir färdigt innan nästa höst. Det utmärker sig för den soliditet och det fulla arbetssätt, man är van att finna a farm utgå från detta örlogsvarf. I nya dockans svajningsrum ligga tvenne hälfter af ett större fartyas botten, synbarligen genom någon väldsam kraft skilda från hvarandra. Det är spillrorna af linieskeppet Dristigheten, som i somras söndersprängdes af den nya tidens undervattensminor. Det var detta skepp som d. 3 Juli 1790, under befäl af den tappre, davarande öfverstelöjtn. sedermera amiralen Puke, gick i spetsen för svenska tlottan, då den genombröt den öfverlägsna ryska tlotta, af hvilken den blifvit instängd i Wiborgska viken. (icnombrytningen var en af de dristigaste, men också en af ue blodigaste — — — — — —