Göteborgsposten – 16 november 1869, sida 2

Article Image
nagon tid. ARENA — — — ÅpÅn eAUHHUYHSSIGGGÖnRörande väderleken skrifves i Dag. Nyh. för igår: Frost om nätterna och töväder om dagarne — men det senare oaktadt fortgår isbildningen raskt i våra farvatten och sjökommunikationerna afbrytas på allt flera och flera städer. Segelleden till Södertesje är dock fortfarande öppen och kanalen derstädes passerades i Thorsdags, Fredags och Lördags al flera ångare. — Stälångfartyget Mariahar från Kronstadt återvändt till Stockholm, förmodligen emedan det ej kunnat försäljas i Petersburg. — Vid styrelsens för Stockholms högskolefond senaste sammanträde lärer föreningens skattmästare prof. 6. von Däben ha anmält, att utom de teckningar som fortgå på de till före:ns ledamöter och andra personer utlemnade listorna hade till honom direkt ingått åtskilliga bidrag 1500, 1000 rdr och mindre belopp samt från en godsegare i södra Sverige en skänk al 4000 rår. — Direktionen för Stockholms stads undervisningsverk har sistl. Fredag till kollega vid Maria högre elem.-läroverk utnämnt fil. kand. F. R. Aulin. — Vid Landtbruksakademiens sammankomst siatl. Lördags afton upplästes förslaget till föredragande inom akademiens olika atdelningar, sälunda lydande: inom den tekniska afdelningen: prof. trih. Fock och ötverdirekt. Styffe; inom den mekaniska: öfverste Stål och ötverstelöjtn. Leijonancker, hvilket förslag förklarades hvilande till nästa sammankomst. Till det af löjtn. II. von Post föreslagna kolorerade planschverket öfver inom värt land odlade växter och deras varieteter beviljades ett årligt anslav af 400 rdr. — En berättelse om utställningen at vödboskap och mejerialster i Göteborg d. 6 sistl. Okt. upplastes. hvaraf bl. a. inhemtades att isonnerhet med hänseende till mejerialstren väsentl framsteg varit märkbara och svensk ost egde f. n. godt anseende äfven inom engelska marknaden!. — Prot. Arrhenius föredrog en af fiskeri-intendenten Widegren inlemnad, intressant redogörelse för svenska fiskeriernas ståndpunkt. Deriframhölls den stora vist, som fisket eger, då det utgör en hufvudsaklig näringsgren för en stor del af befolkningen i kustlänen. Såsom bsvis på den gifvande inkomstkälla vi ha i våra fiskvatten, anföres att t. ex. laxsisket i Torneå elf inbringar årligen 57,000 rdr, i Umeå elf 35,000, i Ångermanelfven 38,500, vid Elfkarleby 10,000, i Mörums a 20,000 och i klarelfven 12.000. rdr. Laxfisket i hela riket kan med säkerhet antagas inbringa en halt million arligen i nettobehållning. Torsksisket beräknas gifva 400,000 tunnor. Hvad beträffar silloch strömningssisket, det mest inbringande, saknar man derom fullständiga uppgitter. I Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län samt fya socknar på Gotland hade siskats med 1,065 båtar, hvilkas fångst inbringat öfver 900,000 rdr. — Ett betydelsefullt skifte i afseende på flskerierna har nu inträdt t lemnats för tiskens tillväxt. kFnligt hvad hittills vunnen erfarenhet gifvit vid handen, har det nemligen visat sig att skyddet under lektiden i betydligt högre rad befordrat siskrikheten, än siskodlingen, äfven sy man varit i tillfälle utsläppa yngel i några hundratusental. hiskodlingen saknar dock ej sin stora betydelse, icke minst derför att man derigenom är i standsatt att inplantera mera nyttiga sisksorter i de vatten, som hittills saknat sådane. — Prof. Bergstrand meddelade resultatet af omkring 150 under i rande höst utförda analyser i sockerbetor. halten hade i medeltal uppgått till omkring 10 proc. Minst hade den i allmänhet varit hos betor, odlade å Stockholms tobaksoch trädgardsjord. — Till akademiens bibliotek öfverlemnades såsom gäfva från prosten Afzelius i Enköping en samling bref från den om vårt jordbruks utveckling under förra århundradet högt förtjente landshöfdingen von Brauner. — Jill utländsk ledamot af akademien invaldes mr James Broward i Bedford. Prof a cikoria, a de olika graderna at dess fabrikation, hade blifvit insända från cikoriafabriken i Kalmar, och meddelades rörande densamma, att odlingen af nämnde rotfrukt för närvarande bedrefs å omkring 140 tld, på hvilka afkastningen i medeltal utgjorde 250 etr pr tid, och betalades rötterna med 1 rdr 50 pr etr. anda till 300 personer hade under innevarande ars höst funnit s ättning vid rötternas upptagning. — Likaledes fi och adrogo sig mycken uppmärksamhet åtskilliga skodon med sulor af trä, tillverkade vid Stockhohns patentskodonsabrik. — Rörande det i gårdagens N:o omnämnda missöde, hvilket traslat avg! lLernösand sedan på lagstiftningens väg skydd

16 november 1869, sida 2

Thumbnail