musikaliska soirce sistl. Lördags afton icke skulle komma att erbjuda äsynen af ven till trängsel fylld salong, desto mera glädjande var det dock att denna afton finna ett anditorium af några hundrade personer församlad i Frimurarelogens vackra pelaresal. Den unge tonsättaren bjöd ur egen fatabur sin publik på tvenne större instrumentalkompositioner, en qvartett och en trio, samt tvenne sånger vid piano. De båda förstnämnda vittnade fördelaktigt om goda studier och sjelfständig uppfattning, ehuru visserligen understundom enj viss påverkan af stora föregårgare och en afgjord lutning åt framtidsmusikens mystiska dunkel voro märkbara. Att söka bilda sig efter en Mendelssohn, en Schumann, kan emellertid icke anses som något fel, så länge man erkänner sanningen af det gamla ordspråket nemo nascitur artifev. Mest originella och i följd deraf äfven mest anslående föreföllo första satsen i qvartetten (Introduktion och allegro) samt den andra i trion (Scherzo), och af sångerna, hvilka med vanlig intagande hjertlighet föredrogos af fru IIilda Biörklund, den sista: -Liebespredigttill ord af Ruckert, en verkligt täck och melodiös komposition med ett särdeles lyckligt funnet: piano-ackompagnement, utfördt af tonsättaren sjelf, som för sina andra kompositioner funnit törträffliga exekutörer i hrr Czapek, Ilultgren, Åhlander och Luczek. M:ll Gurly Aberg deklamerade B. E. Malmströms Iljertklappningenpå ett sätt som framkallade det liligaste bifa med thy åtföljande inropning. Schuberts oc Schumanns romanser föredrogos vårdadt oc själfullt ar en musikälskare, kort sagdt sbirder i sin helhet kunde icke undgå att gvarlomna det behagligaste intryck, på samma gång den, hvad beträffar den unge soirtegifvaren sjell, var egnad att ingifva löftesrika förhoppningar för framtiden. Det är med de rika anlagen som med blommorna, först genom ändamålsenlig och sorgfällig skötsel mogna de till idef frukt. Hr Iallen är ännu ung, han har sålunda framtiden för sig — kanske i mer än en bemärkelse. Ä Teater. Läkaren hade i går afton lockat en så talrik publik till Nya Teatern, att salongen var i det närmaste fullsatt. Styeket följdes, oaktadt sina i tekniskt hänseende något föråldrade momenter, med lifligt intresse af åskådarne, som genom inropningar af hrr Ahlstrom och Österberg gåfvo utryck åt sin belåtenhet. Om tidningsansvaringar har någon debatt egt rum inom pressen med anledning af justitiestatsministerns åtgärd att förklara det för mureriarbetaren Dahlhammar utfärdade siitlståndsbevis å utgifvande af tidningen ÅGamla Fäderneslandet ogiltigt, så länge Dahlhammar undergär honom ådomdt straffarbete. Flera tidningar ha förklarat denna ministerns åtgärd vara en kränkning mot tryckfrihetslagen och derför olaglig. Häremot har Posttidningen meddelat en insänd uppsats, hvilken för skrifver sig från justitiestatsministern sjelf och är särdeles märklig, såsom lemnande ett nytt uppslag till utredning af den vigtiga frågan om ansvarigheten för utgifvande af tidningarne. Vi kunna för egen del ej annat, än finna det särdeles önskligt och för sjelfva tryckftiiheten gagneligt, om en inskränkning af ansvaringskapets alltför ytterliga missbruk kan af redan gällande lag utfinnas, isynnerhet om det hittills tolererade förhållandet, att en stratrånge tår fortfarande utgifva tidning, kan dergenom afklippas, ty onekligt är, att detta kastar en nedsättande skugga öfver pressen Ii allmänhet, emedan en del af denna derigeno kan frestas att så samvetslöst gå till väga, att allmänheten vänder sig med vämjelse från densamma, häri desto mera berättigad som det onekligen ligger någonting upprörande deri att en straflänge skall ega rätt att angripa bestående förhållanden eller enskilda personers handlingssätt och sålunda vara i stånd att korrumpera det allmänna föreställningssättet. Alldenstund Posttidningens insändare sjelf anser saken vara ej fullt utredd, torde man taga fasta på den tanke, han framkastat, om att Högsta Domstolen borde utföra en tolkning at uyckir ihetsförordningens bestämmelser i detta sall, hvilken äfven derför skulle vara af gagn, att den skulle underlätta arbetet med namnda förordnings tidsenliga och lämpliga omarbetning. Den insända uppsatsen lyder: Tryckfrihetsförordningen stadgar dels, i 1 S4 mom; att utgifvare af dagblad eller periodiska skritI 2— — ——-köZh— — — LG