Göteborgsposten – 10 november 1869, sida 2

IGTHII lol, : ; Nägot om slygmaskiner. (Ur Erik Böghs -kKolkets Avis). Hade jag vingar! Kunde jag tl önskar älskaren, som är skild fran sin Nje rtans kär, säldenären, som icke ser någon utväg att bli qvitt sina björnar, ynglingen, som, otillfredsställd med det närvarande etidera af idealt behof eller maklighet, önskar sig en för: indring af sina om ning ri Som fageln i lusten heter det, med vingar på som en engel är den estallning man ovilkor gen förbinder med förmågan att ilyga och med sin oaflatliga sträsvan efter att göra sig till naturens herre skall menniskoanden icke slå sig till ro förr, än den har utfunderat medel till att glida genom luften med samma lätthet som man ilar fram öfver jord-eller hafsytan. Föreligger nu här verkligen ett problem att lösa Ar hela saken något mera än en fantasibild? Är man berättigad kalla det hela ett barnsligt grillfångeriMan tror gerna på det, som man itrigt atrar: i tanken blir hvarje möjlighet så lätt en verklighet. Lätom oss derför tänka oss gåtan löst, föreställom oss att flygmaskinen blifvit uppfunnen. Två vänner mötas på Östergade. elHvar spisar du middag idag? — Jag har tänkt i Palais Royal hos Våfonr. Följ med! Flygmaskinen går om en halftimma. Vi begagna tilliället att på samma gang se den nya pjesen på ThLätre francais och äro hemma igen imorgon förmiddag. Kör! Jag har just en liten ailär att uträtta i Paris. De båda reskamraterna köpa sig hvar sitt frimärke å 10 rdr, klistra det fast i pannan och kila i väg. Em grosshandlare saknar en vacker morgon sin kassör och med honom kontorets kassa. Hvart ha de månne tagit vägen? Jo, fågeln har qvällen förut flugit åstad till Newyork och har allaredan hunnit att göra af med hela reskassan. slikt låter som förtlngna tanke-experimenter, men är doch endast simpla konsengvenser af de resuldater. till hvilka cand. polyt. Nees kommit i en al honom utgifven bok -Om luftsegling, baserad på faetlygt:. binär sörf:s matematisk kunskap är bka så omisskänsig som hans fantasi är liflig, kan man icke rent ut säga, att hans pastacnde att att ha löst problemet om en ilyamaskin. sväfvar i luften och hans bok förtjenar att bli bekant både ör de deri Ljorda vetenskapliga undersökuingarnes skill och dess egenskap at kuriositet. Har kanuana naturlig eudast resultaten af hans berakningar meddelas deras riktiahet få hir mathemat ici kontrollera. Förl. påpekar först det olampliga alv icke sn2a act omöjlisa i att nyttja ballonger son befordri medel och öfvergar derifrån till betraktelser öfver fäslarnes slyst för ati i öfverensståmmelse dermed lösa problemet. Det första vilkoret för att kunna tIxga är att kunna hålla sig sväfvamle i luften. Nu finnes i matematiken en bekant regel, som säxer at två kusformiga kroppars inunchall förhåller sig som tredje potens af deras genomskärnina och förf. drar haraf den slutsatsen, att detsamma måste gälla om fåclar sålunda, att deras vist svarar mot kulans innehall, längden af deras vingar mot hennes diunmeter. Når en kala bar dubbel så stor dlameter som en annan, måste dess kuvikinnehall vara 8 gänger så stort — det kan bevisas. När en dufea med sina I fot långa vingar kan halla sin esen vist, beräknad till i. svåfvande, bör slunda en tlygmaskin med 18 fot länsa vingar kunna hindra 2916 (l. från utt sjunka till marken, förutsatt nemligen att de äro ställda i samme vilkor, d.v.s. att slygmaskinen icke är annat än en dufva af en storlek som är 18 ganver deu naturliga och som är i stånd att röra sina vingar alldeles på samma sått som en fågel. Skulle nä son draga slutsatsens riktighet i tvifvelemål. visar . att reglen gäller, när frågan ensamt är om faglar, men detta likväl blott med ett enstaka exempel, som till på köpet endast lemnar ett ungefärligt resultat. Men det kommer icke an på ett skålpund mer eller mindre, när det väller frägans praktiska lösning. Dessutom äro några fäglar klumpist bygg da, vid des an man alltså icke fästa nagot äfseende. Det nästa vilkoret för att kunna flyga är att kunna röra sig framåt genom lutrten. När nu en kungsörn, med vingar som äro 53 fot länga, kan förtlytta sig 1217 mil framåt i timmen. bör man kunna vänta att Hygmaskinen med sina IS fot långa vingar skall tillryggalägga 2974 mil på samma tid, allt i öfverensstämmelse med e beräkningar som fört. med tillhjelp af den högre matematiken anställt öfver lutttryck och slygkraft. gSatillvida ar nu saken mycket enkel och beror endast på den färdighet, hvarmed man leker med funktioner, likheter, proportioner och formler. Ular må dock göras em anmärkning. Nar det talas om den bärkraft. som vingarne borde ha, tänkes ilyzmaskinen byggd som en dufva, nu, då frågan ar om dess rörelschastighet, förutsattes. att den skall vara konstruerad som en kungsörn. Men olyckligtvis våver denna fågel med sina 3 fot långa vingar endast Tu. under det den, enligt den regel. hvarpå vi stödt oss vid bestämmandet at vigten, måste kunna 133 40. Antingen un felet ligger hos örnen eller —