Göteborgsposten – 5 november 1869, sida 2

Från Utlandet. Det kan ha sina behagliga sidor, att ha blifvit en beryktad man och att vara föremål ör någon mera allmän uppmärksamhet — här i Europa. Men i Amerika måtte detta vara ytterst besvärligt, åtminstone för att döma af det sätt, hvarpå den bekante pater Hyacinthe, som ditrest, blifvit der emottagen. Den ångvåt, som förde honom ötver till Newyork, hade knappast uppnått reddens yttersta kant, förrän dera båtar lade till densamma, tätt besatta med tidningsreferenter, hvilka äntrade ombord som kattor och gingo löst på det olyckliga offret för deras nyhetsjägtande och för allmänhetens nyfikenhet. Alla kringsvärmade de pator Hyacinthe, nägra grepo honom i kragen, andra i armen, andra åter i rockskörten. Munnarne gingo som lärkvingar, luften formörkades at anteckningsböcker och en rad af blyertspennor fälldes hotande emot patern. Andra hedervärda medlemmar, hvilka ej kunde tränga sig fram till honom, rusade ned i kautan, undersökte hans reseflekter, sporde kocken om, hvilka rätter han tyckte mest om, bådo om tillåtelse att få smaka på maten, gjorde sig underrättade om huruvida han varit sjösjuk och inhemtade andra värdefulla uppysningar af samma slag. Etter reserenterna kom en svärm af damer, hvilka kasta sig säsom korpar öiver alla bekanta främlingar och äro nära att slita dem i stycken af lutter häntörelse; de voro försedda med alla apparater till att på stående tot aftaga Hyacinthes porträtt. Patern var utom sig at förskräckelse och begagnade ett gynnsamt ögonblick till att llykta undan i sin hytt, der han stängde sig inne. Då han omsider helskinnad uppnådde sitt hotell, började samma scener på nytt. Referenter hade ställt sig i bakhåll på trappgängar och i korridorer, för att nappa tag i nans högvördighet, uppassare fingo rikliga uusörer för att de skulle rapportera allt hvad han företog sig, och den piga, som gjorde hans rum i ordning, hade aldrig förr i hela sitt lif varit föremål för en sådan kurtis; hela Newvorks press låg suckande i stostet för hennes tötter. En referent till ÅThe World dref upptinningsrikheten så långt, att ban fick en upppassare till att byta kläder med honom, för att han i denna drägt och med en serviet ötver skuldran skulle kunna smyga sig in i paterns rum. nkommen på sitt rum, sorklarade den staekars patern, att han, elter ordspråket man