Göteborgsposten – 4 november 1869, sida 2

H hvem kunde ha tappat den? det blef nästa fråga. Slutligen erinrade man sig, att hofvet ofta i fjol sommar under utfarter på Edsviken brukat gå i land och intaga förfriskningar i närheten af det ställe, der broschen hittades. Detta gaf dem anledning att vid Ulriksdal göra förfrågningar, och slutligen upplystes, att prinsessan i fjol sommar verkligen tappat en dylik brosch, som hon fått af sin moder, men icke velat omtala sin förlust för att icke göra gifvarinnan ledsen; hon hade hoppats att broschen skulle blifva hittad och återställd. Förhållandet anmäldes för drottningen, som belönade upphitttaren med en penningsumma, lät upputsa och förse broschen med ett nytt etui och medtog den till Danmark, och i döndags, prinsessans födelsedag, lärer hon till sin stora glädje och öfverraskning at drottningen för andra gången som gålva ha fått mottaga den förlorade och mycket saknade broschen. — För någon tid sedan omnämnde vi, säger Dagbl., att hrr Hökerstedt och Rosenstjerna erhållit patent på tillverkning af ett nytt slags skodon med bottnar at trä i stället för af läder. Enligt hvad vi nu erfarit, är ett bolag under bildande för att i stor skala bedrisva tillverkning af dylika skodon: Atsigten lär vara att till en början förfärdiga 18,000 par om året. Materialets billighet i förening med användandet af maskiner för tillverkningen gör, att dessa skodon kunna säljas för ett ofantligt billigt pris; så t. ex. har man beräknat priset för ett par starka och snygga manskängor till 3 rdr 25 öre, för barnkängor till 1 rdr 25 öre o. s. v. Det inses lätt, hvilken fördel det skulle vara isynnerhet för arbetsklassen att mot så ringa kostnad ständigt kunna förse sig med varm och ändamålsenlig sotbeklädnad, och det är al denna anledning vi ansett oss böra omnämna detta industriföretag, hvilket synes oss förtjent af framgång. Maskinerna för tillverkningen äro konstruerade af civilingeniören L. Zettersten. — — — 2