Göteborgsposten – 30 oktober 1869, sida 1

Tag du min häst, jag tar jägarens! Göteborg d. 30 Oktober 1869. Väderlekstelegram af gårdagen från pariserobservatoriet upplyser att frisk N. eller NO. vind rådde i England och Frankrike. Nya Teatern. Björnstjerne Björnsons drama NMaria Stuart i Skotland gass i Thorsdags för i det närmaste fullsatt salong. Publiken följde, såsom vanligt, med den mest intresserade uppmärksamhet stycket. — Detsamma gifves i morgon afton tör fjerde gången och, vi behöfva väl knappast tillägga det, antagligen för fullt hus. I afton gifves å denna teater af italienska operasällskapet ÅSömngångerskan med en debutant, fru Coy, i Aminas parti. Fru C., som är en brorsdotter till den på sm tid så berömde sångaren Tamburini, säges vara i be sittning af en vacker röst, utbildad i en god skola. Lumbyeska kapellet ger i afton efter ett särdeles lyckligt valdt program konsert å Mindre Teatern och i morgon kl. 12 e. m. middagskopsert å Nya Teatern. Dessa konserter torde helt säkert icke behöfva någon annan rekommendation än ett enkelt omnämnande. Göteborgs Utskänknings-aktiebolag bar i dag kl. 5 e. m, å dess kontor bolags stämma, för att omsider fatta beslut angående den under första åren upplupna nettovinsten på dess rörelse. Densamma skall, såsom bekant, enligt bolagets äldre stadgar användas till något för arbetsklassen i Göteborg gagneligt ändamål. Vid sista bolagsstämman föreslogs af kand. juris hr A. Philipsson, att al dessa medel skulle bildas en lånefond för arbetsklassen i enlighet med vissa motiverade bestämmelser. Detta förslag syntes redan då, några förändringar oafsedda, röna sympati. Dock beslöt man att hänvisa detsamma fö: närmare pröfning till en komitå, hvilken äfven skulle mottaga andra förslag, som möjligen kunde inkomma, Sådana ha ock inlemnats af konsul 0. Ekman, om vinstmedlens begag nande till arbetarebostäders uppförande på i Edinburgh och äfven Köpenhamn brukligt sätt; af grossh. P. Hammarberg, om deras begagnande till kläder för fattiga skolbarn, och af Göteborgs arbetareförenings styrelse, om al: för dem inköpa aktier i föreningens tillämnade byggnad. Sedan sistnämnda förening på ett allmänt möte afgjordt och enhälligt uttalat sig för önskligheten och nödvändigheten af en folkanks bildande, hvarigenom den mmdre industrien skulle kunna tillgodoses och sådana anordningar inledas, som skulle på ett varaktigt sätt kunna motverka ett öfverhand tagande pantlåningsocker, hvilket hotar att alldeles ut: suga vår arbetsklass, uppdrog den åt sin styrelse att återtaga dess framställning till ut skänkningsbolaget om medlens begagnande till pyggnaden och att i stället vördsamligen begära, att man måtte behjerta nämnda förhållande och låta medlen så användas, att de kunde befrämja en folkbanks omedelbara uppkomst och verksamhet i större skala. Sedan föreningens styrelse handlat i enighet med detta beslut och äfven kand. A. Philipsson modifierat sitt ursprungliga förslag lerhän, att medlen skulle begagnas till att utgöra en del af grundfonden i dylik folkbank under särdeles klara och praktiska bestämmelser, hvilka vunnit bifall af i sådana anselägenheter synnerligt erfarne män, återstå således nu för bolagsstämman förslagen om henningarnes begagnande till arbetarebostäder, ill kläder för fattiga skolbarn och till grundond för en folkbank. De äro alla tre behjertansvärda; men tro ri dock, att det sista bör föredragas, derför tt den i det andra förslaget innehållna välgörenheten är något, som tillhör kommunen utt både utföra och kontrollera, och derför att andra sidan så många förberedande åtgärler redan börjat vidtagas för arbetarebostäder. Jeremot saknar den mindre industriidkaren, rbetaren, för närvarande all tillgång till ett illigt och lätt åtkomligt förlagskapital. Han ar att kämpa å ena sidan mot hela den geom vårt fribandelssystem inströmmande masan af konsumtionsartiklar från utlandet och andra sidan mot en till ytterlighet drifven onsumtionskredit. Ingenstädes har han nåot stöd. Det skulle vara en klok och prisärd handling, om man i Göteborg toge det örsta kraftiga steget till införandet af ett ättre förhållande i detta fall i den rätta riktingen och utan rubbning af det fria utbytets rinciper. Vi ha oss bekant, att man på flera håll åde inom vårt eget land och i broderriket orge afvaktar, huru sakerna härutinnan kom