Göteborgsposten – 20 oktober 1869, sida 2

utom Westerberg som nu ej befann sig i deras sällskap utan skiljt sig från, dem redan innan de räkat ut för polisen. 1 polisvakte n erkände de att de kommit åt jernet på ofvan anförda sätt. Dessutom framsick af deras berättelse att Abrahamsson och en annan kronoarbetskarl vid namn Ausust Andersson vid ett annat tillfälle gjordt ett liknande besök på jernvägen. denna gång i en bat tillhörig en skeppare Jocknick från Lilla Edet. De hade då tillsripit 7 st. stångjernstanger. och som de ej mot beräkning fått sälja dem till ilskare i fiskhamnen, hade de sedermera sänkt dem längre upp i vallarafven. för att vid bättre konjunkturer få sälja dem. Ufter denna bekännelse började polisen lata anställa draggningar på det uppeffna ssallet i vallarafven, och ganska rriktiat! — man anträffade verkligen sex jernstanger. Den sjunde kan dock tillsvidare anses som förlorad. Målet remitterades till råhusrätten. Fiskaren J. Johansson, boende å Lindholmen, blef för ett par dagar sedan obehagligt osverraskad af att sinna det hans båt, i hvilken han brukar winhösta hatvets skördar och som han brukat ha förtöjd vid Lindholmens angbåtsbro. var totalt försvunnen. I båten hade varit förvarade en not, en koffert, en pressenning och något tisk, hvarföre förlusten blef för honom ännu betydligare. Frågan var nu huruvida det var hafvet som tagit hans cgendom, men huru glupsk röfvare detta hat än är, så voro dock denna omständigheterna icke mot detamma? Det var således att antava det menniskohänder med långa fingrar förflyttat båten till något annat ställe. Johansson begaf sig också genast in till staden, tic k en detektiv poliskonstapel till lots, och då de så slutligen fram på aftonen anlände ned till tisktorget funno de der just den sökta båten. I densamma satt en plåtslagaregesäll, som då han antastades berattade att han varit på ett besök hos bekanta å Lindholmen och att han, då han skulle begifva sig hem, funnit det lämpligast att låna den båt, i hvilken han ännu i denna stund befann sig. Att stjäla densamma hade aldrig varit hans afsigt Rådhusrätten. till hvilken målet remitterades, får väl närmare bedöma plåtslagarens afsigt med lånet. ÅAA. kiidd—