Göteborgsposten – 20 oktober 1869, sida 2

Illtag ad bulcCtterna. rån Utlandet. Flera tusende resande besöka Schweiz hvarje sommar, men endast få at dem ha intresse och ögon för det, som är nästan ännu egendomligare för det lilla landet, än dess berg, neml. dess politiska lif. Schweiz är Europas politiska experimentalfält. Experimenter, hvilka i de stora länderna ej nå ut öfver de teoretiska afhandlingarnes stadium, bli här praktiska. Motståndskratten och faran i att misslyckas äro ej heller så stora. Hvad gör neml. det, om i en kanton en retort skulle springa sönder? Skadan qvarstannar inom trånga gränser och blir snart åter afhjelpt. Mon väl kunna andra deraf hemta lärdom. 1 de protestantiska kantonerna har folket oinskränkt sjelfbestämningsrätt, endast dess egen siosigt eller dess nyck drifver eller hämmar det. Annorlunda är det i de katolska kantonerna, der kyrkan bibehåller ett stort inflytando och afgörande ingriper på alla lifsområden. Med uttryck af undergifvenhet, sådana som äro ölliga inför en suverän, bad ordföranden för den törsta kommunen i kantonen Wallis ännu sistl. Augusti biskopen, att han ej skulle vredgas öfver landtfolket, som emot biskopens vilja begagnat den nya vattenledningens vatten till att vattna sina fält på en Söndag, och kantonen Solothurns frisinnade regering offrade professor Möllinger, som efter 31 års lärareverksamhet kände sig manad att i en broschyr angripa de kyrkliga dogmerna. I urkantonerna är det andliga inflytandet alldeles oinskränkt. I en sådan kanton som Zirich deremot behöfdes det blott en hänsynslöst djerf pamflett, för att gifva stöten till en regerings fall, hvilken dittills lefvat i den ärliga tron, att den vore det rätta uttrycket för folkviljan i Zärich, och gerna skulle gjort alla möjliga eftergifter för denna. Vid den tid, då de första strömmarne af resande drogo in, för att stärka sig vid den idylliska oskuld, som bor bland bergen, för siggick här i allt sköns lugn en radikal revolution, nya regenter satte sig på de lediga stolarne, och en ny författning trädde i kraft, hvilken i afscende på den demokratiska principens konseqventa genomförande söker sin. make. Verlden har derför icke gått under, och förutom de personalförändringar, som framgatt ur valen, har ingen väsentlig förändring märkts. Visserligen ha många nya bestämmelser i författningen ännu icke trädt i verksamhet, och man skall först efter några år erhålla ett fast omdöme om dess värde. Poliusk uppfostran har Zuäricherbefolkningen under de båda sista åren icke saknat, under ständig diskussion har man förhandlat de vig tigaste politiska och sociala frågor från alla lager af befolkningen, och en hvar har under den starka partikampen nödsakats att deri deltaga. Men allt stannade inom diskussionens och omröstningens skrankor. Den talrika arbetarebefolkningen, som genom lockande löften indragits i rörelsen för en författningsrevision, har från olika ståndpunkter diskuterat sin nutid och sin framtid och blott en eller ett par gånger kastat en olika tänkande på porten, men i öfrigt ej utöfvat den ringaste oordning, såsom det skett i andra länder; arbetarne veta, att de med sina röstsedlar kunna ernå allt möjligt och sannolikt mera, än med sina knytnätvar. Dessa röstsedlar äro så sorgsalligt ställda, att de ej allenast icke kosta den röstande någou uppoffring, utan ej ens något besvär. I dessa dagar skall i afseende på fyra af kantonsrådet tillstyrkta lagar referendum för första gången användas, d. v. s. hvarje i kantonen bosatt schweizisk borgare, som är 20 år gammal, skall få omrösta öfver densamma med Ja eller Nej. För detta ändamål skickas nu till hvardera utaf dem ett kuvert, innebåtlande de fyra lagarne, dertill en belysande berättelse och en röstsedel, samt derjemte äfven röstsedlar för de förestående nakionaloch ständerrådsvalen. Vederbörande behöfver endast på omröstningsdagen uppvisa sit legitimeringskort och lägga sin röstsedel i valurnan, hvilken finnes i hvarje kommun uppställd på en beqväm plats. Någon beqvämare apparat för utöfning af politiska rättigheter kan man knappast tänka sig. Verktyget är lämpligt och nära till hands, men det arbetes godhet, som det skall utföra, beror helt och hållet af den hand, som sköter det;