Göteborgsposten – 20 oktober 1869, sida 1

— MVA DO :2 —— — Us— — Risberg, biträdde denna vid bergningen, samt 200 rdr åt styrmannen och besättningen på åängf. Sten Sture, hvilka genom ändamålsenliga ligärder och villigt utförande af desamma bidrogo att förekomma eldens utbredande till jornvägsstationen. Populär skrift. ha bland de mest glädJande företeelser inom vår tids andliga lit är utan tvifvel den naturvetenskapernas popularisering, åt hvilken tlera utmärkta lärda numera egna sig. Redan de första försöken i denna väg omfattades med lisligaste intresse af den bildade allmänheten, hvilken ej förut kunnat i någon mån erhålla förklaring ötver de fenomener som öfverallt möta menniskoblicken. Dessa första försök voro emellertid icke rätt lyckade, hvarför de råkade i en viss misskredit hos vetenskapsmännen sjelfva, medan de å andra sidan ej voro tillräckligt lätttatliga utan gålvo anledning till diverse mindre klara begrepp om de afhandlade ämnena. Saken har emellertid gätt framåt: vetenskapens popularisering är ej mera blott en vacker framtidstanke, utan årligen se allt förtjenstsullare arbeten på detta tält dagen. Mången snillvik hjerna och elegant penna är numera sysselsatt med dylika arbeten, och detta med en ifver och entusiasm som ådagalägger hvilket välde denna sysselsättning kan ernalla öfver ett sinne, hvars glädje är medmenniskors upplysning. Anledningen till denna lilla betraktelse ha vi närmast erhållit af ett nyligen utkommet kortsattadt arbete: Solen. Fyra populära föredrag at C. F. E. Björling. Vi veta oss ej ha läst en bok, i hvilken författaren lyckats på ett så klart och slående sätt samt i ett så lättläst och vackert språk framställa ett eljest blott för vetenskapsmannen rätt fatt ligt ämne. Och huru högt är det icke, detta amne! Man tror sig beundra drottningen i vårt planetsystem, men erfar en helig rysning då man tänker på denna lifvets urkälla, och huru litet är det dock som man i allmänhet vet om densamma. Men åhör dessa syra föreläsningar, följ författaren — och det kan en hvar göra som har den enklaste skolbildning — då han genomvandrar den bana, som vetenskapen med stapplande steg gått före honom, och ni skall intagas af en ännu djupare vördnad för Skaparen och hans skapelse än förut, ni skall slås af ett ännu klarare ljus än ert öga hittills kunnat fatta, huru strålande också himladrottningen synis för er. I ett hänfördt goch, vi upprepa det, ut omordentligt lätttattligt språk genomgår försfattaren historien om, huruledes menniskans kunskap om solen utvecklats, alltifrån Pytagoras intill Kirchhoffs underbara upptäckt: spektralanalysen, samt slutligen fransmannen Janssens och engelsmannen Lockyers upptäckt att ätven utan solförmörkelse medelst samma analys kunna studera solens protuberanser. Teorierna för solens fysiska beskaffenhet framStällas och slutligen erhåller man i sista föreläsningen en utmärkt klar framställning om värmets och ljusets förvandlingar, ett ämne at högsta intresse, ehuru kännedomen om vetenskapens senare eröfriogar på detta område hittills varit allttör litet allmänna. I det vi uppmana hvarje bildad att taga kännedom om detta lilla arbete, som i så rikt mäått förtjenar uppmärksamhet, uttrycka vi vår hjertliga tacksamhet till författaren liksom vi uttala den förhoppning att han på detta fält framgent måtte gagna den stora allmänhet, som inom vårt land törstar efter kunskap om naturen. Vigtig upplinning inom sotograsien.