Göteborgsposten – 19 oktober 1869, sida 1

ninne af Carl XIV Johans 25-åriga regering, och hans uppsats Om allianstraktaten mellan Sverige och Ryssland år 18127, hvilken, säsom bekant, i Hvasser hade en varm förespråkare. Det är ej utan ett visst vemod man läser detta försvar för en allians, som fört. j ansåg för grundläggningen till ett stort fredens verk, för hvilket Finlads förlust blef ofler — eller blodspenningen. Andra häftet af Grekiska och Romerska Författare i svensk öfversättning (ny upplaga) bar redan utkommit, innehållande: Alexander den Stores Bedrifter af (QQvintus Curtius kufus, öfversatta af A. IlIedner. upplaga säljes till subskribenter för det billiga priset af 10 öre arket, (L. J. Hiertas törlag). At Mennistans Urtillstånd, eller den förhistoriska tiden belyst genom sornlemningarne och seder och bruk hos nutidens vildar, al Jolm Lubbolsk, har fjerde och sista häftet utkommit i den af den för tidigt hädangångne C. W. Paijkull ombesörjda öfversättningen. Det intressanta arbetet förtjenar desto heldre en allmän spridning, som de antropologiska och arkeologiska sorskningarnes resultater numera utgöra grundvalen sör hela den moderna historiebyggnaden, i hvad denna berör de tider, hvilka man förut nöjt sig med att anse höljda i sagans dunkel. Iistorien är mensklighetens medvetande om sig sjels. Ju längre detta medvetande sträcker sig, desto rikare och sannare är det, och det är med stolthet vi derför kunna säga, att våra dagars vetenskapliga forskningar i detta afseende gjort vida mera för detta medvetandes höjande, än någon föregående tid. Ju lägre menskligheten förut stått, desto mera framträder hennes nu innehafda höga ståndpunkt och desto vissare måste hon vara om sin stora sändning av skola höja sig mer och mer upp ur gruset i andens ljus, för att nå mål, om hvilka vi nu blott ha en sväfvande aning. Det är framåtskridandets bud såsom en gifven lag för menskligheten, vi med den engelske forskaren läsa i de lemnat efter sig på jorden. Men det är en lag, som innebär ett evangelium, ett ljufligt bådskap om menniskoandens gudomliga ursprung. Den frejdade veteranen inom den fornnordiska arkeologien, prof. Sven Nilsson, har såsom inledning lemnat ett intressant Bidrag till Bronskulturens historia i Skandinavien, hvilket äfven finnes i föreliggande sluthäfste upptaget och utgör en god del af dess innehäll. Hela verket säljes komplett, rikt på goda illustrationer, till 5 rdr. (Stockholm, Alb. Bonniers förlag). I sammanhang härmed må nämnas, att på den Gyldendalske Boghandels förslag i Köpenhamn utkommit en samling Breve fra og til Carl Christian Rafn, med en biografi af Benedict Gröndal. Rafn var neml. en af täderna till de nordiska tornstudierna, och han kastade under sina språkforskningar mången klar ljusstrimma i sagan töckenhöljda natt. Det finnes en förtrollningsblomma, heter det i lefnadsbeskrifningen, hon har sjelf icke något namn, men menniskorna kalla henne Förgätmigej!: då herden omedvetet fäster henne vid sin hatt, upplåtas för honom alla skatter. Sagan är en sådan blomma, med den öppnade Ratn forntidens salar, i hvilka han sedan vandrade. Han skapade det danska Fornskriftsällskapet, hvilket verkat en fullständig revolution i uppfattningen af vår forntids förhällanden, genom att framdraga i dagen dess litterära alster och gifva klaven till Det Oldnordiske Museum, hvilket skulle bli centrum för Danmarks omfattande arbete på det arkeologiska området och återgifva Nordens historia efter hand en allvarlig och sann skepnad. Hand i hand med Rafn gick i visst hänseende N. M. Petersen, at hvars Bidrag til den Danske Literaturs Ilistorie, andra upplagan nu är under utgifning på Fr. Wöldikes förlag i Köpenhamn. Af detta gedigna arbete, hvilket är väl förtjent af att vara i hvarje bildad svensk mans ego, ha vi emottagit häftena 15-—17, hvilka omfatta författarens talangDenna nya minnen de förgångna slägthvartven t I i : i i I j 4 — — A——