Göteborgsposten – 11 oktober 1869, sida 2

kan man vänta, att d. 26 Okt. skall bli en ej så alldeles betydelselös dag för parisarne. Till den oböljda djerfhet, hvarmed republikanerna i öfrigt framträda, kan man för öfrigt sluta af följande offentliggjorda bref från Henri Rochefort, i hvilket ban emottager valet till kandidat för första valdistriktet i Paris: Kära medborgare! Då jag såg den personliga regeringen störta tillsammans, frågade jag mig sjelt ett ogonbhick, huruvida det vore nyttigt, att jag blefve medlem af en kammare, hvilken det ej mera åligger att bekämpa denna sakernas ställning, utan blott att begrafva den. Jag trodde, att bevarandet af mitt fullständiga oberoende skulle gifva mig mera makt att öfvervaka dem, som på republikens bekostnad lura på arfvedelen, och min plats syntes mig snarare vara på gatan, än i lagstiftande kåren. De förträffliga skäl, som de hedervärda delegerade afgifvit, hvilka farit ända till Brässel, bestämma mig att bestamdt antaga kandidaturen i Paris första valdistrikt. Jag skall göra min pligt inom lagstiftande kåren, och detta i hopp om att snart kunna uppfylla den i (revolutions-)konventet. Henri Rochefort. Samme Rochefort underrättar i sin senaste veckokrönika i Rappel allmänheten om, att han under sista Juniemöten besökte Paris och uppehöll sig derstädes under två dagar, utan att myndigheterna fingo nys derom: Jag hade, säger han, företagit denna farliga resa, endast för att med mina ögon ötvertyga mig om den stämning, som rådde på Paris gator. omvalen 1 Paris skola ega rum d. 7 November. Man kan således göra sig beredd på en ny våldsam tiduingskampanj. Kejsaren sjelf är forttarande kry. Han har ännu en gång bevistat kapplöpningen å Longehamps. Han var blott litet gulare i hyn, var för öfrigt sig lik och promenerade en läng stund från den ena gruppen till den andra. Kejsaren skulle med sin son i Lördags begifva sig till Compiäågne, dit några inbjudningar af gäster skulle göras. Kejsarinnan Eugenies resa kommer icke att, såsom först var ämnadt, utsträckas till Jerusalem, derför att utrikesministern, furst de Latour dAuvergne, föreställt såväl henne som kejsaren, huru opolitiskt detta besök i den heliga staden skulle vara på en tid, då religiösa tvister just framträda i sin skärpa mellan de grekiska schismatici och den romersk-katolska kyrkan. Pater Hyacinthe, eller, såsom hans verldslige namn är, Charles Loyson, skall med det snaraste i Paris börja utgifvandet af en ny tidning, som skall bära titeln Le Chrtien, Echo des interts de la democratie clericale. De delegerade från pariserarbetarne, hvilka bevistade kongressen i Basel, förbereda ett stort manifest, hvari de protestera mot de egendomsteorier, som kongressen uttalat, neml. att all enskild fast egendom upphör och att all sådan blir gemensam egendom. En stor arbetsinställning råder i Rive-deGier. Densamma griper mer och mer omkring sig, och hela skaror genomströfva trakten, for att tvinga de arbetare, som ännu bege sig till grufvorna, att inställa arbetet. Militär har ditkallats. Skeppsvarfven i Bordeaux ha verkligen brunnit. ben lidna skadan uppskattas till 1 million sccs. I England hyser man åter hopp om Afrika-resenären Livingstonees återkomst. Det är med honom som med den store hafsormen: han dyker städse upp på nytt i spalterna. Emellertid berätta nu Londonertidningarne, att Livingstone skall hafva befunnit sig i väras frisk och sund vid sjön Tanganyika och derifrån atsändt bref till Zanzibar. Den katolske erkebiskopen Manning har i Kensingtons katedral hållit ett tal, hvilket blottar all den ilska, som rörer sig på djupet hos ultramontanerna. Den moderna civilisationens syftemål, sade han, är ett politiskt samfund, grundadt på äktenskapsskilnad, verldslig uppfostran, oändliga splittringar och motsägelser i andliga ting och den kristna kyrkans fullständiga afsägelse af att vara den yppersta. Påfven har uppmanat dem, som ötvergå från kristen civilisation til! hvad de kalla modern sådan, att återvända, att komma tillbaka till kristligt äktenskap, kristlig uppfostran, kristlig enhet af tro och dyrkan och kristlig underkastelse inför honom, som är herdarnes herden. Det är ej litet det: et är dock syndig förhäfvelse att så vilja sätta sig i Guds ställe och döma i ting, som endast i himlen kunna afgöras. Inom Preussens herrehus har inrikesministern framlagt ett lagförslag angående kommunernas i de nya landsdelarne förpligtelse att lemna skadesersättning vid offentliga upplopp. Hvad vill det betyda? Man förbereder i båda kamrarne en interpellation tiil regeringen, huruvida hon tänker att utan landtdagens bifall upptaga jernvägspremielånet. 4 Den i Berlin församlade protestantdagen bar antagit denna resolution: Det af en del!