Göteborgsposten – 7 oktober 1869, sida 2

tör östra förstaden. Litteratur. brekiske och Romerske Författare i svensk öfversättning. Stockholm, L. J. Hierta. Det är med fägnad vi ertara, att den ak tade förläggaren beslutat sig för att i ny ötversättning och i en mera tidsenlig, typografisk utstyrsel, än förut, utgifva en samling al antikens litterära alster. Om än desamma mer och mer undanträngas ur skolundervisningens område, är det dock visst, att de städse mäste komma att spela en stor roll i den humanistiska bildningen, likasom de alltid skola för den bildade utgöra en källa till njutningar, ur hvilken han ej sällan skall vilja ösa. Början göres med Sallustii Crispi ståtliga verk om Catilinas sammansvärjning samt Det Jugurthinska Kriget, i omarbetad öfversättning af S. G. Dahl. Närmast skall följa Alexander den stores bedrifter, af Qvintus Curtius Rufus, öfversättning af A. Hedner. Förläggaren säger med rätta i sin subskriptionsanmälan: I stilens skönhet och tankens gedigenhet blifva den klassiska forntidens författare ännu alltid de förnämsta mönstren, och deras verk en prydnad i hvarje boksamling. Vi antaga derlör ock, att företaget skall komma att åtröna förtjent framgång. Rom i våra dagar. Skizzer och karaktersbilder ur det riga lifvet at A. Valladier. Ötversättning af C. H. Atterling. Stockholm, . J. Hierta. En Sketch-book från och öfver det så mycket omskrifna Rom, hvarken bättre eller sämre än flertalet af sina föregångare. Den är dock friskt hållen och läses med nöje emedan en frisinnad anda tramträder ötverallt. Lyckligast synes oss fört. i sin teckning af de nuvarande romarenas hvardagslif, nvilken är totografisk och ej behänger några scener med pittoreskt ordnade draperier. Kapitlet om rättsväsendet är särdeles upplysande och ger läsaren tillfälle att kasta en blick in i denna sierarkiska mekanism, som vet att af prester zöra allt, tillochmed en ultra-byråkratisk domarekår. En skarp, men rättvis kritik egnas at Roms handel och finanser, hvilka båda synas vara synnerligt bedröfliga; hvarjemte förf. lemnar en ganska pikant redogörelse för motståndet mot jernvägars anläggande, i det att okomotivpipan måste väcka åtskilligt hederligt folk, som dittills sofvit lugnt på sinekuriatets örongott, upp ur deras slummer. Boken är ett slags supplement till Wilhelm Wägners hos samme förläggare utkommande stora verk om Kom, dess tillkomst, verldsvälde och förfall, ty vid denna sammanställning ser man först riktigt, huru djupt detta fall varit. Teater och Drama under andra kejsardömet af Rudolf Gottschall. Bearbetad från tysku och försedd med tillägg af C. Eichhorn. Stock holm, L. J. Hierta. Denna bok utgör en sammanfattning at åtskilliga spirituelt skrifna artiklar i den at förf. redigerade utmärkta tidskriften Unsere Zeit. och meddelar en ganska intressant redogörelse för den franska teatern på alla dess områden. Förs:s uppfattning är i originalet på mer än ett stalle väl bitter, hvarför bearbetaren gjort honom en verklig tjenst med att mildra densamma i någon mån och gifva framställningen en värdigare hållning. Uppmärksamheten fästes n ed hvarje dag mera på förhållandena i Frankrike och deshjerta, Paris. Man börjar redan offentligt teoretisera om det andra kejsardömets vara ellei icke-vara, och man dissekerar härvia stuatskroppen, för att utforska alla de enskilda delar af den komplicerade organismen, hvilka kunna vara angripna al någon sjuklighet och böra för den sociala halsans skull opereras. För dessa undersökningar är temern ett sar deles vigiigt element. IIVad circus var för romerska kejsardömet, det är teatern för vle second empire. om teatern ofveralli måste anses för en kulturens syrbåk, iu den i mer än ett afseende dess medelpuvkt i Fraukrike. En stor del af sällskapslifvet kristalliserar sig kring denna axel, och det just den delen deraf, som gifver tonen i Paris och demgenom för hela modeverlden. Så har vexelverkan mellan teatern och sällskapslilvet bragt till mognad denna sociala omkastning, som ätnunstone med poetiskt lika berattigande ställer den tria kärleken vid sidan af äktenskapet... Penningen, äktenskapet, den fria kärleken i de konflikter, som framgå ur deras ömsesidiga be rö:ing, bilda den dramatiska diktens faktorer. Förs. lemnar först en ganska omfattande redogörelse för teaterns hela organisation och för de olika teatrarne i Paris, närmast öfverensstämmande med samme fört:s bidrag till Rodenbergs bok ÅParis vid dagsljus och lyktsken. Derpå presenterar han för läsaren de mera framstående skådespelarne — en snabb, men dock orienterande revy. Från skådespelarne öfvergår boken till de dramatiska försattarne och deras ställning i allmänhet, hvilken genom deras goda sammanhållning å är synArp Lp