Göteborgsposten – 5 oktober 1869, sida 2

Tusendetals romerska katoliker, både prester och lekmän, hvilka besökte Rom under sestligheterna med anledning af Petri jubileum år 1867, ha således äfven förbundit sig att antaga och försvara den tron, att pålven är personligt ofelbar, genom en ed, hvilken sattes i deras händer af tjenstförrättande prester och högligen förordades af inställsamma biktfäder. Det är kanske väl, att sålunda det liberala katolska partiets illusioner skingras. Påfven tror — och många samvetsgranna min ur alla bekännelser skola häri öfverensstämma med honom —, att den tid är kommen, då alla de, Bom icke äro med honom, måste komma till insigt af, att de äro emot honom. Man behöfver ej ha siareblick, för att kunna redan i andan se, att häraf söndringar måste uppstå inom katolska kyrkan, hvars hufvudmän synas ha glömt den bibliska sentensen: Det hus, som är söndradt inom sig varder ej beståndande. Pater Hyacinthees utträde ur karmeliterorden och hans öppna bref derom till ordensgeneralen samt vädjande till det ekumeniska mötet är en första stormby, hvilken äfven mycket oroat den hel. fadren och gjort ett smärtsamt intryck i Vaticanen. Man talar ej om någonting annat bland de andliga i Kom, och brefvet har slagit ned som en bomb bland jesuiterna och de reaktionära. Jesuiterna äro ursinniga öfver, att på flera förberedande sammankomster framstående lärda, kända tör sin ullgifvenhet för kyrkan, uttalat sig öfverensstämma med hans åsigter. De tyska biskoparnes förklaring (att de anse en dogm om påfvens ofelbarhet omöjlig) är äfvenledes en källa till harm i Vaticanen, och det finnes redan i Rom flera främmande biskopar, som börjat vackla. På Irland höja katolikerna hufvudet och framställa pockande fordringar. I slutet af Augusti böllo neml. de katolska biskoparne ett möte i Maynooth, hvari de förklarade det vara otillständigt, att Irlands katolska ungdom skulle framgent undervisas i de af staten inrättade konfessionslösa skolorna. De irländska biskoparne åberopa i detta hänseende förhållandena i Wales, Skotland och England, der 9 olika religionssällskaper, deribland äfven katolikerna, ha erkänd rätt att få sina folkskolor underhållna af staten. De begära derför, att staten skall underhålla skolor för den katolska ungdomen ((,, af hela landets ungdom), i så fall skulle de irländska katolikerna icke längre ha något skäl att klaga ötver brist på konfessionela skolor. Denna fordran a! det irländska presterskapet har framkallat starkt missnöje inom den engelska pressen. Den liberala pressen framhåller, att staten genom den anglicanska kyrkans upphäfvande tydligt nog tillkännagifvit, att den hvarken fister afseende vid protestanter eller katolike r utan blott känner irländare. Times fäster uppmärksamheten derpå, att om man gäfve efter för biskoparnes fordringar, så skulle man inom kort göra så mycket, att den protestantiska skolundervisningen nästan skulle upphöra på ön: ty då 15 af ungdomen äro katolska, måste den vida öfvervägande delen af skolorna bli kutolsk och de protestantiska barnen nödsakas alt antingen undvara all skolundervisning eller ock söka den i de katolska skolorna. Det är väl med anledning af dessa faror, som biskopen af Bristol vid öppnandet af det nationala sällskapet till den sociala vetenskasens befrämjande hållit ett tal, hvari han uppropat till korståg mot den personlige djefvulen. Menniskan har i sin svaghet utt kämpa mot personliga väsen af okärd kraft, ja, det verkliga ändamålet, hvarför vi kallats till lifvet, är denna kamp. Tiderna äro sällsamma och olycksbådande; mäktiga krafter i såväl det goda som det onda genomströmma såsom elektriska det menskliga samfundet; det onda tyckes samla sina skaror till en sieta kamp. Från England skrifves i öfrigt, att alderman Besley sannolikt blir lordmayor af London. Den irländska jordfrågan sysselsätter mycket allmänheten. Alla äro ense med lord Glarendon derom, att de prekära förhållandena måste upphöra för dervarande förpaktare, hvilka kunna af godsherron när som helst utan ersättning för deras hafda kostnader vräkas, och ersättas med andra, mera hållbara. Dock synes regeringen i allmänhet ej dela John Brights radikala åsigter, utan vill skydda grundegarnes lagliga och väl förvärfvade rättigheter. I Liverpool ha tvenne statyer aftäåckts, åt grefve Derby och hr Joseph Mayer, såsom tecken af erkänsla för tvenne värdefulla skänkor, som de gjort staden. Derbys skänk består af ett naturhistoriskt museum och Mayers at en stor samling egyptiska och anglosaxiska fornsaker till ett värde af ungefär 60,000 pund. I Bradford skall ett gemensamt möte mellan handelskamrarne i Yorkshire hållas, för att diskutera skyddstullfrågan. Den nya telegrafkabeln från Lands End till S:t Marys End på Scillyöarne har nu lyckligen nedlagts och skall hl; af stor nyftä fn