Göteborgsposten – 2 oktober 1869, sida 1

Veckokrönika. Dystra tidender. — Mordet i Pantin. — En minnesruna. — Tvenne taflor. — Citare licet — Vederläggning af ett rykte. — Från Nya Teatern. — Feraphinex. — Flyttad utskänkningslokal. — Anekdot. Rysliga tider vi lefva i! utropar Argan i Den inbillade sjuke och denne gengångare från ett förflutet sekel blir likasom ett språkrör för det närvarande, ty detta hans omdöme kan med föll giltighet tillämpas på den sekund som nyss knäppte till i tidens ur och på den som följer derpå. Den ena törfärliga händelsen kommer så tätt efter den andra som vågorna på ett upprördt haf, men det är våldsgerningarnes vid passionernas stormar vräkande vilda haf, som gnisslande och rytande vältrar sina brottsjöar mot de fasta bälverk, som den menskliga rättvisan upprest till samhällets säkerhet och skydd. Det skummar från den yrande vågen, högt stänker den ibland mot skyn, ser du icke, det är idel bloddroppar och tårar, hvilka liksom söka att nå den Högstes tron, nedkallande hämnd och straff öfver de brottsliga, hvilka den menskliga rättvisan icke kunnat nå med sin arm! Mordbrandsanläggningar, förfalskade reverser, stulna telegrammer, mördade hustrur och mördade barn, sjelfspillingar och slutligen hela verldens samtalsämne för dagen: det sexdubbla mordet i Pantin, det är ju en rätt snygg meritlista för en enda liten vecka, en droppe i tidens ocean Men vill ni deraf draga den slutsatsen, att menniskoslägtet i våra dagar är sämre än det var fordom, så tro vi, att ni bedrar er och det kapitalt. Hemligheten är endast den, att förr i verlden hade vi inga telegrafer och inga tidningar. Ryktet om en så förfärlig händelse som Pantinska mordet skulle tordom behöft åratal för att sprida sig lika vida, som det nu gjort på en dag, men också — svå