Göteborgsposten – 29 september 1869, sida 1

— —-—— — —ö— sentationen, så är det väl icke troligt att han skulle afstått från nöjet att sjelf väcka förslaget om de reduktioner på tredje hufvudtitelns anslag, som frih. Liljenerantz i stället påyrkade, som grundlade den senares ryktbarhet och som påskyndade grefve Manderströms alsång ur ministören. an föll, javäl, men icke för mitt svärd, Som många år i giftet af mitt hat har härdats. I September innevarande år har ändtligen lyckans gudinna varit frih. Bonde bevågen. Intet bondbröllop kom nu i vägen. Gubbarne i Sorunda gingo man ur buse; de voro rent tokiga af förtjusning, de hade nu plötsligt blifvit öfvertygade om deras stora medborgerliga förpligtelse att rösta på nådig baronen på Follnäs, de behöfde icke ens kosta på sig papperet till voteringssedlarne, och de gåtvo utslaget. Ingen af våra häfdeforskare kan uppgifva att allmogen i Sorunda — hvilken anses utgöra en främmande folkstam med ett mystiskt ursprung och ett egendomligt språk och som tillika befinner sig på en vida lägre bildningsgrad än den öfriga allmogen i orten — någonsin förr tillsatt, eller ens tänkt på att tillsätta riksdagsman. Det är emellertid Sorunda socken som frib. Bonde har att tacka för stolen N:o 18 i Andra kammaren. Men den frågan tränger sig väl på er och på många andra: skall friherren nu utföra någon roll i Andra kammaren, och i hvilken genre skall han egentligen utmärka sig? För tre år sedan hade frih. Bonde temligen lätt kunnat göra sig bemärkt. Men i så fall hade han nu återigen varit obemärkt, ty friherren saknar isynnerhet en vigtig egenskap: uthållighet. Det är just i denna omständighet som han mest erinrar om sin härstamning från en af Sveriges mest rörliga monarker. Det är emellertid sannolikt, att friherren emellanåt, och då det egentligen minst behöfs, skall med hög stämma och under lifliga åtbörder hålla ett blixtrande föredrag, ett fyrverkeri rikt på luftbägare, svärmare, solar och knallraketer — deri skall ingen öfverträffa honom. Redan efter ett par veckors förlopp skall han vara intim vän — men icke bror — med haltva kammaren; efter en månad skall han, drifven af sin odiplomatiska öppenhet och under paroxysmer af betydelselös förtjusning, hafva omfamnat de flesta i kammaren, och när riksdagen är halfliden skall han hafva spelat ut alla sina trumf och en god del af hackorna tillika. En nyss vidtagen åtgärd tyder på att friherren vill blifva lika folkelig som oberoende. Samma dag friherrens val hade vunnit laga kraft lät ban inlemna sin ansökan om afsked såsom öfverstekammarjunkare vid K. M:ts hof, Ansökningen bifölls utan vidare svårighet. Hvilken skada dock att Crusenstolpe är död! Han ensamt skulle kunnat till dess fulla värde skatta betydelsen af friherrens uppoffring — icke allmänheten, som endast fäster sig dervid att med den nedlagda befattningen hvarken följde lön, sysselsättning eller inflytande. Antagligen skall friherren så länge hans mandat räcker, endast låta kalla sig riksdagsmannen Knut Bonde, kanske medborgaren Bonde!, tet senare när han af hr Hierta inbeledsagas i den nyliberala klubben och högtidligen välkomnas der af Thorgny Uhr. Den valkrets inom Wermland som brukspatron A. Berger under de tre sistforlidna riksdagarne representerade, har nu skänkt sitt förtroende åt hemmansegaren L. G. Jansson i Åm. För några år sedan hade jag den oskattbara förmånen att i Kristinehamn se och höra honom, och han står ännu lifligt för mitt minne, Jag är fullkomligt öfvertygad derom, att han i Andra kammaren skall intaga en sådan position som ingen annan. Då Dagens Ryheter nyligen yttrade hänryckt, att hr Jöns Pehrssons ord vicke längre skulle sakna eko i Andra kammaren, men sedermera förklarade att detta endast var 5figurligt taladt, så hade nämnde tidning ingen aning om att hr L. G. Janeson i Åm skulle bli vald. Om han icke legat al sig på de sista åren, och det är föga troligt, så tror jag med fullkomlig säkerhet att han skall gå utanpå hr Jöns Pehrsson, och det alldeles icke sigurligt taladt. Dagens Nyheter skall blitva lika förtjust i den förre, som i den senare, och endast sväfva i ovisshet om hvilkendera som åstadkommer det starkaste ekot i Andra kammaren och i — Dagens Nyheter. Wenersborgs landsting har beredt advokatfiskalen Rydqvist ett oskattbart nöje genom att invälja honom i Första kammaren. Han har estersträfvat ett sådant förtroende med mycken ifver, och skall, när han nu till målet hunnit, i bästa välmening grundligt uttrötta sina kolleger med ändlösa föredrag i den höARS pA TNE DERRY — Gq