—————— — ——ä———— och 2:ne med samma föroch tillnamn Carl Fredrik Johansson begåfvo sig nemligen vid 6-tiden på e. m. i en öppen båt ut på seglats från Rosenlundsbryggan. Komna utanför Gasverket sågo de å kajen gossen Charles Gam, hvilken de anmodade äfven medfölja på tärden. Sedan de 7 gossarne uti den lilla båten begifvit sig ut å elfven fortsattes seglatsen en stund tills den sorgliga händelsen inträffade, att båten vid en vändning tog in en större störtsjö som fyllde deasamma så att den ögonblickligen kantrade, hvarvid alla gossarne kommo i vattnet. Ångslupen Göten, kapt. G. Plomholt, kommande från Klippan, observerade de stackars gossarnes sorgliga belägenhet och skyndade genast till platsen, hvarvid det lyckades kapt. P. att rädda Christensson, Gam, Olsson samt de båda Johanssönerna, den ene af desse senare låg under seglet och hade huggit sig sast i masten samt var alldeles liflös då han upptogs, men återkallades till lif genom genast vidtagna ändamålsenliga åtgärder. Packhuskarlen Bergmans 13-årige son Carl och arbetskarlen IIanssons 14-ärige son Albin kunde dock icke räddas, utan blefvo desse offer för sitt eget och de andra gossarnes oförvägna lättsinne. De räddade fördes genast till sina föräldrahem, hvarest de naturligtvis erhöllo den sorgfälligaste vård och voro allesammans ett par timmar efter det händelsen inträffat fullkomligt återställda efter kallbadet. Af de räddade gossarnes eget erkännande framgår att de utan sina föräldrars vetskap igår, iiksom flera gånger förut under sommaren, begifvit sig ut på den ätventyrliga seglatsen, dervid efter vanligheten begagnande sig af en båtegare Bengtssons båt, hvilken de egt till sin disposition mot en afgift al 15 öre i timman. Att en äldre person för en lumpen vinnings skull icke aktar för rof att, under sådan stormig väderlek som igår, anför tro sin båt åt snart sagdt barn, kan lindrigast stämplas som ett oförlåtligt lättsinne. Kapten Plomholt har förut flera gånger i sommar genom sin rådighet lyckats rädda i sjönöd stadda personer.