Göteborgsposten – 15 september 1869, sida 2

dag öfver hela jorden och på alla dess tungomäl utkommande tidningar samt sålunda erhålla en åskådlig föreställning om samtidens iournalistik, hann han icke att få förverkligad. Då den praktfulla och kolossalt stora lässalen öppnades år 1857 i Museet, blef Thomas Watts dess inspektör, och såväl hans praktiska sinne vid ordnandet af det 20,000 band stora handbiblioteket, som äfven hans förekommande vänlighet och hjelpsamhet mot de studerande förskaffade honom deras erkänsla och tacksamhet. Sedan blef Watts vid Panizzis afgång ett slags bibliotekarie, och i denna egenskap dog han. Af hans bidrag till litteraturen, hvilka förnämligast utgjordes af uppsatser i Penny Magazine och Knighta Cyclopwdia, nämnas hufvudsakligen några filosofiska essays, Han hade länge förberedt utgifvandet af sina samlade skrifter, hvilka man snart kan vänta utgifna. John Brihgi har i ett öppet bref till en vän i Rochdale uttalat sig emot de ännu allijemnt uppdykande uppsatserna och flygskrifterna mot frihandelssystemet sägande: Värde herre! Jag tackar eder för tidningen. Det ges bedragare och enfaldiga i verlden, och den ena klassen blir den andras byte. Torypartiet ser sig städse dritvet till dylika ränkor, det kan ej på något annat sätt vädja till mängden. Om de klaga öfver, att alltför många införseltullar blifvit afskaffade, skola de kanske äfven vara så goda och säga arbetarne, hvilka de åter vilja ha tillbaka. Är det införseln på säd, på kreatur, eller önska de kanske en tull på bomullsinförsel? Om utlandet ej kan köpa billigt af oss, blir saken då bättre, om vi vägra att köpa billigt af det? Om sedan 1840 arbetslönerna stigit med 20—25 .,, står det i något samband med en förfelad politik i afseende på vår handel med utlandet? Den broschyr, ni skickar mig, gör på mig det intryck, som om den vore skrifven på Bedlams dårhus; den är ingenting annat, än ett sammelsurium af siffror, helt och hållet utan logik och mening. Den goda skörden skall bidraga till att åter gifva landets handelsrörelse i allmänhet helsan, och om vi ha tillräckliga källor för vårt behot af bomull, skall Lancashire åter hemta sig från sin närvarande nöd. Det är mera bomull, som vi behöfva, men icke mera införseltullar. De officiela liqvidatorerna för lifförsäkringsbolaget Albert förorda innehafvarne af policer, att bilda en komite af framstående personer med affärskännedom i lifförsäkringsfacket, hvilken kan biträda liqvidatorerna med råd och dåd i en angelägenhet af så stor vigt. Ett antal amerikanare i London hafva beslutat lyckönska prins Napoleon för hans i senaten hållna tal och isynnerhet för den del deraf, som afsåg de stora företräden, den demokratiska regeringsformen i Förenta Staterna har; med det tillägg att Ue ville genom prins Napoleon lyckönska Frankrike, Ämerikas äldste bundsförvandt och vän, till dess trihets successiva och fredliga återställande och till dess suara återinträde i rangen bland verldens friaste folk. Belgiens regering har besvarat den af baierska ministerpresidenten furst IIOhenlohe rörande det ekumeniska mötet till de europeiska kabinetten kringskickade noten med den körklaring, att hon ämnar iakttaga en ovilkorlig neutralitet och ej afsända några officiela ombud. I Preussen börjar man nu förorda det för engelska armåen antagna Henry-Martinigeväret. Man har någon tid trott på en brytning mellan konungen och Bismarck. Men sedan denne nu uppvaktat konungen vid militäröfningarne i Pommern, har man börjat åter lugna sig! Furst Carl af Rumenien uppehåller sig s. n. i Wien, der han är föremål för artig uppmärksamhet af hofvet. Fursten väntas i slutet af denna månad till kejsar Napoleon i S:t Cloud. Den internationala arbetareföreningens kongress i Basel, Schweiz, är besökt af 63 med mandater försedda delegerade: 25 från Frankrike, 6 fr. England, 2 fr. Österrike, 3 fr. Nordtyskland, 1 fr. Baden, 17 fr. Schweiz, 5 fr. Belgien, 2 fr. Spanien, 1 fr. Preussen och 1 fr. Italien. Detta är första gången, som Spanien och Itahen äro representerade: Barcelona i det förra landet och Neapel i det senare ha skickat ombud. På den första mötesdagen upplästes berättelser från de olika afdelningarne af föreningen. Om tonen i dessa kan man i allmänhet göra sig en föreställning af dessa slutord i berättelsen från arbetarne i förstaden S:t Antoine i Paris: Kriget står mellan de fattiga och de rika; öfverallt är arbetet i en underordnad ställning, öfverallt är kapitalet samma tyrann. Vi ha förklarat det krig, och vi tro oss skola AAA. nn re — AA. 1