Göteborgsposten – 14 september 1869, sida 2

Från Utlandet. Idag firas öfver hela Tyskland en stor sekularfest. Det är neml. 100:de årsdagen af Alexander von Humboldts födelse, och på alla båll och kanter har man beredt sig till att med den nationala ifver, som i sådana fall utmärker tyskarne, värdigt begå denna dag. Statyer skola resas till hans ära; men den vackraste statyen är den jubelupplaga för folket af hans verk, enkannerligen hans Cosmos, som Cottas bokhandel idag utgifver. Dessa verk kunna nu i ordets fulla bemärkelse bli hela tolkets egendom, och det tyska folket har skal att öfver dem känna sig stolt, ty de bära vittne om, huru en mensklig ande kan omfatta nästan alla vetandets grenar, men, ej nog dermed, äfven med snillets slagruta öppna otaliga nya källådror för forskvingen. Alexander v. Humboldt är dock icke blott en vetandets heros i Tyskland, han är kosmopolit, likasom vetenskapen sjelf ej känner några gränser. Derför firar man dagen jemväl i England och isynnerhet i Amerika, detta land inom hvilket hans forskningar vunnit så storartade resultater. Vi behöfva här endast erinra om, att han skapade en ny vetenskap, klimatologien och växtgeografien. Under sina resor i Asien utvecklade han den då ännu föga kända läran om jordmagnetismen och väderleksläran. För dessa vetenskaper bildades genom Humboldts inflytelse ett nät al stationer for iakttagelsers utförande. Under det att vi, på grund af vårt åliggande som kronikör, dagligen måste följa de vexlande händelsernas ström, i hvilken så många storheter dyka upp, hvilkas storhet dock är at det mest efemera slag, kännes det i viss mån höjande att för ett ögonblick stanna vid ett namn, hvilket betecknar, huru förmögen af verklig storhet och odödlighet menniskoanden är, då han riktat sig och i mensklighetens, i ljusets tjenst skänkt sina skatter till allas vårt väl. Men vi få ej dröja härvid. Vi måste vidare och vilja närmast omförmäla den af 69 medlemmar bestående internationala arbetarekongress, som i dag åtta dagar tillbaka öpp