skall med en viss sardonism antyda, att hon anser tiden vara inne för England att äfven tillämpa denna nationalitetsprincip på sig sjelf, med afseende på Gibraltars återlemnande till det land, å hvars område denna bergfästning ligger och hvilket den således äfven rätteligen tillhör. Men då skall kanske England inslå en annan ton. En sällsam skickelse är det emellertid, att under den mnisters välde, hvilket svek Napoleon, då det gällde att intaga Mexico och derifrån understödja de nordamerikanska Sydstaternas krig för sin lösryckning trån Nordstaterna, och således bidrog till denna plans misslyckande, den amerikanska unionen skall låta honom känna tyngden af den makt, han för sin del tillät betästa sig. Om Napoleons plan var giltig eller ogiltig, derom vilja vi ej döma; men visst är, att om den kunnat genomföras, mycket varit annorlunda. Men den spanska regeringen har äfven att kämpa med inre svårigheter, framkallade genom presternas och det klerikala partiets stämplingar. Hon synes dock nu omsider vilja gå till väga mot dem med litet större kraft än förut. Så har hon inledt rättegång emot biskoparne af S:t Jago, Osma och Urgel vid högsta domstolen. I Madrid börja folkskockningar att ega rum. Inrikesministern har ansett sin säkerhet fordra att indraga den af trihetens frivilliga förut handhalda vaktposten i sitt ministerium och öfverlemna den åt polisagenterna. Enligt de officiösa berättelserna från Paris, är Napoleon åter ganska kry; ja, man ville till och med veta, att han i Thorsdags skulle bege sig till Paris. Det är möjligt; men bredvid dessa uppgifter gå andra, hvilka ej heller böra lemnas ur sigte, isynnerhet som alla korrespondenter från Paris bekräfta, att den allmänna meningen ej sysselsätter sig med något annat än kejsarens sjukdom, för hvilken allt öfrigt träder i bakgrunden. Kejsaren lider af stark nervretlighet. Appetiten är borta, och då han äter något, har han svårt att smälta det, hvarförutan han plågas af värk i halsen. Han fördrager ej det ringaste buller, hvarför man ock måst inställa den fest, som annars brukar gifvas hvarje år vid denna tid i S: Cloud. Läkarne ordinera på det strängaste, att han skall undvika allt, som kan trötta. Han får ej vidare emottaga någon. Det lugnar ej heller stämningen, att kejsarinnan emottagit besök af prins Napoleon och hans gemål, efter det tal han hällit i senaten, hvilket svårligen kan hafva behagat kejsarinnan. Ja, ännu mera, kejsarinnans favoritorgan, det sirliga hofmannabladet Åla France, har idel honung på läpparne öfver nämnda tal, för hvars skull bladet innehåller ett öppet bref till prinsen, hvari han smickras som Ästatsman och hans tal erhåller följande mention honorable: Det är ej blott ett tal, det är en handling af stor politisk vigt, det är mer än en handling, det är en lära, det är ett regerings program; ett sådant uttalande af en på tronens trappsteg stående prins är naturligtvis en törpligtelse för honom att göra, hvad han sagt, och att utföra allt, hvad han töreslår. ifall händelserna någonsin skulle sätta kronan på hans hufvud. Man kan svårligen vara mera gentil. Den bekante grefve Montalembert, hvilken förr under en längro följd af år spelat en temligen framstående politisk roll och isynnerhet utmärkt gig såsom en af ultramontanis mons itrigaste förkämpar, ligger dödligt sjuk på ett af sina gods i Frankrike. Nordtysklands förbundsfästningar skola, enligt preussiska tidningar, på ett tidsenligt sätt ombyggas. Krigsministern hoppas att genom åtskilliga fästningsområdens försäljande få in de penningar, som härför behötvas. Fästningarne i Rendsborg, Stade och Stettin skola bl. a. nedläggas. Mainz skall deremot ombyggas. Ett rykte förmäler, att man vill anlägga en ny fästning i stället för Luxembourg. Det säges, att en af hufvudpunkterna för jernvägarne på venstra Rhenstranden är härtill bestämd. Från Dresden skrifves, att preussiska officerare skola under senaste dagarne hafva upprättat en fullständig förteckning öfver alla de vagnar, som finnas på de sachsiska jernbanorna. Telegrammer. STOCKHOLM d. 10 Sept. Drottningen har i Jan ft GI Unanh A avi