Herr Lecoq ). (Roman af Emile Gaboriau. (Öfrers. fr. Franskan.) Jag erinrar mig fullkomligt att korporalen oupphörligt sado till mig: För att en reklamation skall hinna hit fordras fyra dagar, för att återföra oss till Montaignac tre d:gar, summa sju ; förutsatt att man lemnar mig tjugofyra timmar derborta för att känna riktigt igen mig, gör det tta dagar som jag ännu har att lefva. — Det var, min själ, just hvad jag tänkte, medgaf den gamle korporalen. — Under mer än fem månader, fortfor Maurice, ha vi sagt hvarandra i stället för godnatt: morgon skall man komma och söka oss. Men man kom cj. Vi blefvo för öfrigt behandlade drägligt nog; man lät oss gerna få köpa vissa småsaker; man lät oss hvarje dag få promenera två timmar på gården; man lånade oss tillochmed några böcker... Kortligen, jag fann mig ej särdeles beklagansvärd om jag blott kunnat erhålla några nyheter från Marianne och min far samt meddela dem sådana från mig... Men vi kunde ej kommunicera oss med de andra fungarne ... v) Forts fr. N:.Oo 200