Göteborgsposten – 25 augusti 1869, sida 1

Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 22 Augusti. Emedan jag icke på så länge meddelat er hr X:s åsigter om våra ställningar och förhållanden, har ni dragit den slutsats att han är död, eller har öfvergifvit hufvudstaden. Han lefver och ehuru han ständigt bedyrar att Stockholm, särdeles sommartiden, är superlativt odrägligt, så vistas han dock här och har icke på flera månader besökt sitt Eden — så kallar han sitt landtställe ute i Sorunda. Men hans lynne har tyvärr blifvit vresigare, hans andliga magsyra är i ett betänkligt tilltagande, med hvarje dag blir han alltmera missnöjd med allt som händer, och händer ingenting, så är han ändå missnöjdare. Ni erinrar er sannolikt huru rasande han blef härom året i anledning af ryktet att er preussisk prins skulle blifva konung Carl XV:s måg. Hr X. sade då rent ut att ett dylikt parti icke kunde tillåtas, emedan det var särande för vår nationalstolthet och i högsta grad politisk oklokt, hvarföre han ifrigt påyrkade att älilla sessan skulle af politiska skäl förmälas med kronprinsen af Danmark, med honom och ingen annan påstod hr X., som annars är en varm vän af qvinnans medborgerliga likställighet med mannen, men som i nyssberörde äktenskapsarrangement absolut fordrade att undantag gjordes från den vackra regeln. När så prinsessan Lovisa i noggrann ötverensstämmelse med hr X:s uttalade önskan verkligen blef förlofvad och sedan förmäld med kronprinsen Fredrik, så var hr X. en al de aldra första som högtidligt förklarade av denna äktenskapliga förening saknade all po litisk betydelse. Då förmälningshögtidligheterna tillrustados var hr X. en af de ilrigaste att ogilla dem, men ändå itrigare att så åse dem på så nära håll som möjligt; och då hinder mötte för hela svenska folket att blifva åskådare af dessa högtidligheter, så gjorde han anspråk på att åtminstone erhålla en god plats, i slottskapellet naturligtvis, ty — sade han — 41 kyrkan måtte väl alla vara jemnlika. I Söndags åtta dagar sedan försvann hr X. plötsligt. Jag antog att han då slagit sig till ro i sitt Eden ute i Sorunda. Misstag! Han dök plötsligt upp i — Köpenhamn på Måndagen, dit han skyndat för att åse dex