— —— — — — — bättring; ej är det af den beskaflenhet att det verkar afskräckande; icke ersättes derigenom! åt samhället de böter i stället för hvilket det ålägges, utan ökade kostnader förorsakas genom detsamma för det allmänna. Slutligen ligger det en orättvisa uti att detta straff blott finnes till för den fattige, men ej för den rike, som förmår betala honom ådömda böter, hvar3 det verkar olika på olika kroppskonstitutioner. Huru betydliga statens utgifter för detta straff måste vara, finner man deraf att under år 1867 6,632 män och 696 qvinnor undergått vattenoch brödstraffet i Sverige. I stället tör detta straff bör derföre, föI reslår förf., ådömde böter aftjenas genom arbete. hvarigenom staten skulle göra vinst istället för förlust. Att ordna detta arbete på ett tillfredsställande sätt torde icke sakna sina svårigheter, men bör ej vara omöjligt. Arbetet bör i alla händelser betalas lika mycket som motsvarande fritt arbete och om möjligt icke ske inom fängelserna, på det att icke en onödig skymt må medfölja straffet, något som ej är meningen med böters åläggande. Prejudikat. Hos K. M.t hade Åhrstads församling af Göteborgs stift anfört besvär öfver kammarkollegii d. 14 Aug. 1868 meddelade utslag, som fastställer kgs bihdes i Hallands län och biskops embetets i Göteborgs stist beslut af d. 11 Sept. 1867, hvarigenom bemälde myndigheter förkiarat sig förhindrade att meddela hänvisning alt öfverklasa sistnämnde besiut ifråga om beloppet at maximi-arrendet för kyrkohemmanet 2 mtl N:o 4 Blixtorp. Vid töredragning härat d. 6 innev. Aug. har kK. M:t upphäft samtlige myndigheternas beslut och förklarat, det må Åhrstuds församling, efter befogenhet, sig för erhållande af vederbörlig hänvisning till fullföljd af klagan öfver samma beslut anmäla hos kgs bfhde och biskopsembetet inom en månad efter erhållen del af K. N:ts beslut. Enahanda beslut har K. M:t meddelat itåga om bestämmande af skatteköpsafgiften för kyrkohemmanen 2, mtl N:o 9 Allberg och ve mtl N:o 4 Blixtorp. Från Köpenhamn skrifves d. 21 d:s: Konungen och drottningen af Danmark ämna, efter hvad det förljudes, att i höst företaga en resa till Grekland för att besöka konung Georg. Kompositören Asger IlIammerik har efter ett flerårigt vistande i utlandet återkommit till Köpenhamn. Den bekante tyske tonsättaren Fr. Kici ken, som för någon tid sedan blef utnämnd vill riddare af Dannebrogen, har, som ett tecken af erkänsla, till krigsrådet II. C. Lumbye aflåtit flera partiturer till de at honom senast komponerade stycken såsom: Eutråöe und Tanz der Nussknacker, en ÅBarcarole 0. 8. V. Ett monument öfver afl. etatsrådet M. L. Nathansson, grundläggaren af det ansedda köpenhamusbladet Berlingske Tidende, kommer att nästa Söndag högtidligen aftäckas å mosaiska kyrkogården i Köpenhamn. Från P. Kockums mek. verkstad i Malmö ankommo sistl. Fredag till Köpenhamn pr ångf. några mycket stora ång-tröskmaskiner. Dagens Nyheder som efter sin svenska namne meddelat anekdoten om Oehlenschlägers Nordstjerne-ordens kommendörskraschan, brilken anekdot äfven blifvit reproducerad i G.-P., innehåller nu ett från pålitlig källa hemtadt beriktigande, hvari det heter, att den danske skulden i Köpenhamn sått mottaga ett bref från sin vän Bernh. v. Beskow med underrättelse om sitt utnämnande till Nordstjernekommendör och att dekorationen medföljde skrifvelsen. Denna dekoration, den enda sådan som Oehlenschläger någonsin burit, sände skaldens söner efter hans död tillbaka till Beskow och den bar sålunda aldrig burits af Tegnr. ÅÄrbetareföreningarne. I D. V. för igår läses: Vid sammanträffande under förmälningshögtidligheterna i Stockholm af flera arbetareföreningar diskuterades flera vigtiga grundfrågor. Dervid antogos följande resolutioner: I. Arbetareföreningarne böra uppstiälla såsom sin väsentliga uppgift att utbreda upplysning och bildning bland den arbetande befolkningen; ty bildning och upplysning utgöra vilkoren för denna borgarklass utveckling, icke blott i andligt utan äfven i materielt välbefinnande. II. Till detta ändamåls uppnående skulle föreningarne begagna hvarje god undervisning, men först och främst böra de lägga vigt vid att verka genom det lefvande ordet.