Göteborgsposten – 23 augusti 1869, sida 2

Sydstaterna) skulle utelemnas såsom betydelsselöst eller erhålla en annan ordalydelse; Derefter bestrider grefve v. Beust hr v. I Thiele (Bismarcks vikarie) rätten att ställa honom till ansvar för yttranden, hvilka tidningarne lägga i hans mun. Han förklarar sig dock villig att inleda en skriftvexling angående de båda regeringarnes ömsesidiga tillmötesgående, icke för att skärpa, utan för att mildra och undanrödja den misstämning, som nu råder, ty grefve v. Beust beklagar, i likhet med hr Thiele, sträfvaoden, hvilka gå ut på att framkalla misstankar och misstro. v. Beust har onekligen här lemnat ett värdigt svar, och huru mycket de högmodiga preussarne än håna hans -bläckdiarrhå-, kan det likväl icke bestridas, att han står med rätten på sin sida, ty Preussen kan aldrig komma ifrån anklagelsen för bedrägeri, begånget mot Frankrike och Österrike, med hvilka det högtidligen ingick ett fördrag, hvars bestämmelser det vid undertecknandet annulerade genom de fördrag, det förut ingått med de tyska sydstaterna och hvilka det tvang dessa att hemlighålla. Det är falskt spel, för hvilket Preussen och den sluge Bismarck nog skola en gång få sin vedergällning. Ett telegram idag omtalar, att ett möte skall ega rum mellan v. Beust med Metternich och Rouher med franske ministern i Berlin, Benedetti. Uppgisten förefaller något apokryfisk; men visst är, att Preussen återigen är i farten med en escamotages för hvilken man bör ha ögonen öppna, Frankrike ej minst, emedan dess heder står här på visst sätt i borgen, isynnerhet hvad art. V i Pragerfreden, om Nordslesvigs återlemnande till Danmark, angår. Hvad Nordslesvig beträffar, fasthåller den franska pressen dervid med kardborrens 86ghet, väl vetande, att här står Preussen sämst till boks. Så yttrar -Revue des deux Mondes i sitt senaste nummer bl. a.: Hr v. Bismarck är ärlig; han undandrager sig icke sina förpligtelser; likasom Figaro vill han heldre lemna dem ouppfyllda hela sitt lif, än förneka dem ett enda ögonblick. Han erkänner således sina förbindelser till Danmark, och vid ett tillfälle inom sjelfva riksdagen, har han tillochmed gifvit Frankrike äran af att vara upphofvet till desamma; han har blott förbehållit sig rätt till att göra hvad han vill, och till att, om han så vill, när allt kommer omkring, göra ingenting, ifall det så behagar honom... Preussen bryr sig icke vidare om, hvad de befolkningar tänka, vid hvilkas önskningar det skall fästa afseende. Det har sörbehållit sig att få bestämma tidpunkten, och under tiden drifver det på att få Slesvig lörtyskadt, genom att så mycket som möjligt skilja det från Danmark. Det förbjuder tillochmed danska tidningar, det besätter alla civila embeten med tyskar, det bannlyser folkets tungomål ur kyrka och skola, det förföljer deras familjer, som söka tillflykt i konungariket; så fortsätter det Slesvigs eröfring, hvilken påbörjades i nationaliteternas namn. Il vad förmår Danmark allena, utan stöd hos den europeiska diplomatien?Att detta stöd ej skall komma att svika till sist, bör vara naturligt. Det kan derför väl hända, att depeschkampanjen mellan Preuasen och Österrike plötsligt kan leda till afgöranden, som man minst väntar. Från Frankrike erfara vi den härunder glädjande underrättelsen, att kejsar Napoleon nu åter är fullständigt frisk. Han begifver sig om Onsdag till lägret vid Chålons. Samma dag reser kejsarinnan till Lyon, på väg till Suezkanalen, hvars invigningssest äfven skall bevistas af prins Napoleon, som derifrån begifver sig genom kanalen till Indien. Nämnde fest kommer äfven att öfvervaras af en mängd engelsmän. Hvar saknas sådana för öfrigt vid dylika tillfällen? I Lördags åtta dagar atreste fyra herrar, bland dem två parlamentsledamöter, med en ångare till Rotterdam, för att med en liten ångbåt om 4 tons drägtighet anträda en resa om 3,000 eng. mil på floderna å Europas fastland. Den lilla expeditionen tänker sig till festen. En annan hop turister har vändt sig till Newyork, för alt derifrån fara till Kalifornien med Stillahafsbanan och sedan öfver Japan, Kina och Indien äfvenledes till Sueztesten. Från England skrifves för öfrigt, att den bekante engelske turkiske sjöhjelten Hobart Pascha, som fullbordade blokaden af kretensiska upproret, gjort konkurs i London. Så fort regeringen fått telegraferna om hand, skola reparationer och ombyggnader af telegraflinier utföras af ingeniörkårens officerare och manskap. Man tänker på detta sätt öfva i telegrafanläggningar en kår, hvilken sedan skall under krigstid göra god tjenst. Från Konstantinopel ingår den underrättelse att staden Janina natten mellan d. 9 och 10 Augusti blifvit förhärjad genom