Göteborgsposten – 23 augusti 1869, sida 2

som han tillbad, Chupin stod i hemligt förstånd med hennes siender, hon hade blifvit ovärdigt förrådd och bedragen. Liksom hon ersarit en bitter njutning af att sig om vidden af Martials kärlek till en hatad rival, fann hon nu ett slags bhehag i att beundra rummets laxuriösa inredning, hon fingrade på gardinernas tjocka sidenbrokad, hon pröfvade mattornas tjocklek. Allt bevisade för öfrigt att Marianne väntade någon: eldbrasan, den stora fåtöljen som blifvit framrullad till kamiaen, de broderade tofflorna som stodo framför denna fatölj. Och hvem kunde Marianne vänta om ej Martial? Utan tvifvel hade den person som hörts hvissla förkunnat hennes älskares ankomst och hon hade gått ut för att möta honom. Eno obetydlig omständighet bevisade tillochmed att denne budbärare ej var väntad. På kaminen befann sig en skål med ännu rykande buljong. Det var tydligt att Marianne varit i beredskap att dricka den då hon blifvit öfverraskad af signalen Men hvad betydde denna småsak för m:me Blanche!..-. Hon frågade sig hvad hon kunde draga för vinst för sin hämnd af denna upptäckt, då hennes blick stannade på ett stort ekskrin som stod öppet på bordet, nära dörren till toilettrummet, och alldeles uppfyldt af flaskor och små burkar. Maskinmessigt närmade hon sig och bland flaskorna i