— arTz — j00 — Justitiekausleren F. F. Huss befinner i ö ig för närvarande i staden för att inspektera a särvarande rättsarkiver. t1 Goteborgs Gasaktiebolag hade igår ordin. bolagsstämma för året, dervid en uidelning af 20 7, pr aktie för senaste räkenskaps året beslöts. s Andra årsväxtberättelsen för Göteborgs r. och Bohuslän, afgifven af härv. landshöfdinge-sg embete d. 16 d:s. är af följande lydelse: o Sedan förra berättelsens afgifvande fortfor vå: d derleken att vara torr, tills mot slutet af sistl. Juli s n månad, då efterlängtadt och för växtligheten särdeles väl behöfligt regn inträffade, och kan förhallandet med de särskilda sälesslagen för närvarande anses vara följande: At hvelel. som ännu icke nätt sin fulla utveckling, torde en afkastning motsvarande förhållandet i mer än medelmättiga år vara att förvänta. Rågskörden, at hvilken i anseende till den under de senaste veckorna ihällande regniga väderleken endast en ringa del blifvit inbergad, kan, derest en tjenlig förändring härutinnan snart inträder, antagas komma att vida ötverstiga medelmattan beträffande såväl beskaffenheten som qvantiteten. Väårsädena korn, blandsäd och hafre, hvilka liksom de föregående sädesslagen hafva ett lofvande utseende, kunna öfverhufvud taget jemväl anses lemna ymnig afkastning; och torde, hvad angår trindsädet, ärter, bönor och vicker, förhållandet blifva enahanda. Potatisen, som efter den omnämnda nederbörden i slutet af sistl. månad antagit ett mera frodigt utseende, anses komma att gifva fullt medelgod afkastning, hvaremot, i afscende a öfriga rotfrukterna, hvilka till följd af den under större delen af nämnde månad rådande torkan på en del ställen utgatt, resultatet torde blifva något mindre fördelaktigt. Jloskörden, a såväl naturliga som artificiella ängar verkställd under den mest axnnsunma väderlek, har lemnat en både god och riklig afkastning. Den siste Athenaren. Vi ha nyligen från Amerika emottagit en elegant bunden, diger volym — en kär bekant i en främmande drägt. Vi mena Victor Rydbergs snillrika roman Den siste Åthenaren, öfversatt på engelska och gjord tillgänglig för en allmänhet som redan förut visat sig framför andra kunna uppskatta den svenska litteraturens alster, enkannerligen Fredrika Bremers arbeten. Egendomligt nog står också den frejdade törsattarinnans namn i sammanhang med Den siste Athenarens uppträdande i engelsk drägt. Olversättaren, den för en stor del at Göteborgs förmögnare klasser bekante förre amerikanske konsuln härstädes, W. W. Thomas J:r, berättar nemligen i sitt förord till The last Athenian, att Fredrika Bremer under en af sina aftonmottagningar vid hvilken hr Th. var närvarande, med glödande ord skildrat den då nyligen utkomna Sista Athenaren, yttrat att den skulle bli uppfattad af amerikanarne och tillrådt br Thomas att öfversätta densamma. Vid afskedet tillade hon: ÅGlöm icke Den siste Athenaren. Öfversättaren berättar vidare i det mycket varmt hållna förordet, att den personliga bekantskapen med hr V. Rydberg ytterligare bidrog till hans beslut att öfverHytta det ifrågavarande arbetet på sitt modersmål; och då han år 1865 lemnade Sverige var öfversättningen redan verkställd. Han underrättade derom skriftligen Fredrika Bremer, hvilken i ett bref, dateradt Årsta d. 8 December 1865, lyckönskade och tackade honom För att genom sin öfversättning af detta ypperliga sdelihltful) arbete ha skänkt den amerikanska allmänheten den bästa och mest genialiska historiska roman som någonsin blifvit skrifven på svenska språket. Innan detta bref kom tram till den, för hvilken det var bestämdt, hade det vänliga hjerta som dikterat det redan upphört att klappa, ty, såsom bekant är, den siste December år 1865 afled Sveriges förnämsta och i de vidsträcktaste kretsar kända törfattarinna. Att hennes inflytande dock ännu lefver på andra sidan af Atlanten, det synes af den ifver hvarmed man i Amerika skyndat att läsa det nu ifrågavarande arbetet och sålunda älven uppskatta dess ovanliga sörtjenster — något som troligen icke skulle fullt så snart blifvit fallet om icke Fredrika Bremers välgrundade förordande af detsamma hade varit. Hr Thomas säger i sitt företal, att öfversättningen för honom varit a true labor of love. Man finner detta också på hvarje sida i he last Athenian-. Hr Thes pietet mot originalet sviker aldrig; dertill kommer att han visar sig ega en ovanlig stilistisk förmåga och en betydlig öfversättaretalang. Det är ingen lätt sak att på ett tillfredsställande sat återgifva ett original hvilket såsom detta uvm ker sig på en gång genom en elegant lätthe och klassisk afrundning i stilen. IIr Thomas har dock lyckats på ett verkligen öfverra skande sätt. På samma gång det således fö oss är en glädje att finna, det ett så utmärk svenskt arbete som det ifrågavarande blif vit öfverflyttadt på ett språk som är kändt a snart sagdt hela verlden, så kunna vi lyck ———— omen PD RR