Göteborgsposten – 16 augusti 1869, sida 1

Den unge elefantjägaren Axel Eriksson från Wenersborg, har i ett bref från Kapstaden, dateradt d. 7 Juni, redogjort för sitt senaste vistande i det inre af Afrika. Ur denna skrifvelse meddelar Wenersborgs läns tidning följande utdrag: Uti Augusti förl. år lemnade jag i sällskap med en annan europt Damaralandet. Vi reste först till Ovambolandet, stannade der en månad och styrde sedan kosan till Okawango. Vi träffade de första elefanterna omkring en dagsresa från floden. Under loppet af en månad sköto vi 8 elefanter, alla stora hannar. Betarne efter hvarje elefant äro värda omkring 500 rdr. Köttet, som är hvitt som snö, är mycket godt, isynnerhet i närheten af ögonen; hjertat är en läckerhet. Fötterna och snabeln efter en ung elefant smakar bättre än någonting annati köttväg. Under 4 månader har jag lefvat på tort elefantkött. Sedan vi dödat den sista elefanten började elefanterna att blifva mycket talrika; men vi måste skynda oss tillbaka till Ovambolandet i följd deraf, att samma röfvareband, som sköt gamle Svante Smith, var på våra spår. Jag sålde mina två jagthästar, en till höfdingen af Ovambolandet Orsykango, den andra till höfdingen af Ovaquambe Najova. Den senare är en god vän till mig; han lånade mig en vagn, som han tillbytt sig af en af jägarne, för att föra elefantbenet uti, värdt omkr. 5,000 rdr. I Februari lemnade jag Ovambolandet och kom till Hvaltiskbugten i slutet af Mars, hvarest jag lyckades att snast få ett fartyg, som förde mig till Kap. Men detta var en förfärlig resa; vi förlorade en af masterna, en sjö bortspolade kökshuset med en mängd andra saker på däck, så att vi måste lefva af vatten och bröd tills vi framkommo till Kap. Här är allting så vackert och ovanligt, men jag trifves icke här. För hvad som blir öfver när alla resekostnader, som belöpa sig till omkr. 2,000 rdr, äro betalta, ämnar jag köpa handelsvaror och föra med mig till Damaralandet, dit jag snart vill begifva mig. Der stannar jag tills November, för att tillbyta mig strutsdrar, hvarefter jag åter begifver mig på elefantjagt. a gång jag kommer till Kap, hoppas jag vara i le att derifrån begifva mig hem.