Göteborgsposten – 13 augusti 1869, sida 1

och gerna omfattar den nya konungastam, som genom det skall skjuta nya skott, med trolasthet och kärlek. Kronan och furstemanteln äro tunga bördor, men de lättas genom folkets kärlek och denna erhålles utan stora ansträngningar. Folkets hjerta knyter 815 villigt till det furstehus, som i ord och gerning visar, att det följer folkets inre, själsliga (aandelige) rörelser, att det delar dess önskningar och bekymmer, dess hopp och dess truktan. Detta är hemligheten af aessa dagars entusiasm och upprörda stämning: att vi alla känna oss sammanknutna med dynastien i gemensam: ma känslor och att ett och samma pulsslag går igenom nationen och dess konungahus-. Bladet fortsätter deretter: ij Dagen för intåget motsågs med stora förväntningar, men också med en viss oro, ty intrycket af mottagningen måste bli i hög grad beroende af yttre omständigheter, enkannerligen af vädret, och vårt nyckfulla klimat betinner sig just nu i en af sina manga kriser. Det har länge varit oro i de himmelska regionerna, barometern har sjunkit så lågt som uct sällan sker i hunddagarne, och efter de tecken som följas af väderspåmän, var det ej stort hopp om solsken och klar himmel. Tisdagsmorgonen gick också in med tata, tunga moln; det var nästan ingen vind och man mäste tidigt bereda sig på en regnig dag. Detta inverkade i ej ringa grad på förberedelserna och särskildt på valet af toiletterna, isynnerhet för de många som tillfölje at eget val eller nödvändighet voro åskådare under bar himmel, dels på gatorna och dels från de uppresta tribunerna. Redan från tidigt på morgonen var man öfverallt i verksamhet för att klaua staden i festlig skrud. Ofantliga guirlander, det föregående dygnets mödosamma arbete, upphängdes på husen och spändes i festoner öfver gatorna, nordiska flaggor i en rikedom som Köpenhamn sällan varit vittne till, ehuru staden dock sett mycket i den vägen, restes på stanger på taken eller uthängdes från fönstren, vapenskölaar och andra dekorationer anbragtes öfver dörrar och på väggarne. Handelsbodarnes utställningar lämpade sig IIkaledes etter festligheten och tillochmed på smågatorna prunkade de med skandinaviska färgsammanställningar. Da alla förberedelser voro vigtagna, ua vid middagstiden butikerna stängdes och den festligt klädda menniskoströmmen böljade genom gatorna, erbjöd hufvudstaden i sin helhet en anblick, som var fullt värdig den anledning, hvarsor den smyckat sig. Och ståten var ingalunda inskrankt till uen linie der tåget skulle gå fram; Ostergade t. exsom på denna dag blott var en föreningslank sör allmänheten mellan ue två stora stråkvägarne, var rikt prydd med flaggor och guirlander, tillochmed på smågatorna och på Christianshavn svajade flaggor i mängd; det ilaggades ej blott för att smycka den väg, på hvilken taget skulle framgå, utan ofverhnurvud för att afgitva ett synligt vittnesbörd om uen glädje, hvarmed hela folket helsade kronprinsens unga brud. I esplanaden bildade den der i linie med Amaliengade resta, mot n vända tribunen, smyckad med vapensköldar, öfverdragen med röd och hvit den första dekorationen. Husen på Toldbodr voro alla mer eller mindre smyckade, och si utmärkte sig konseljpresidentens, grefve I senborgs boning, der en ofantlig Dannebrogsflagga med svenska och norska unionsflaggor på sidorna svajade öfver de nordiska rikenas vapen. Bredgaden med sina mänga stora och vackra byggnader stralade i brokig prakt, som bar vittne bäde om rikedom och smak. Det katolska kapellet var smyckadt i öfverensstämmelse med sin karakter, i det kors af löf bildade framstående partier i den dekoration af guirlander, som prydde dess fagad och gallerverket framför hufvudingangen. Den gamla krigsskolan för landtofficerare var äfvenledes prydd på ett sätt som betecknade byggnadens bestämmelse. Gamla harnesk, hvilande på konsoller, som uppburos af sablar, och omgifna af lansar och dannebrogsfanor, hvilkas bleka färger tycktes antyda att de många gånger svajat i spetsen för trupperna, äfven då det gällde mera än en parad på krigsskolans gård, voro minnen af forntiden, medan nymålade vapensköldar, friska guirlander och en stor dannebrogsflagga från öfversta delen af byggnaden hörde till den närvarande tiden och bragte dess välkomsthelsning. På Bredgadens ångqvarn var en stor del af muren täckt med en imposant bild af de tre Nornorna vid trädet Ygdrasil, och under denna bild lästes följande vers: De höie Norner her ved Traeet staae, Hvis trende Rödder gjemme Nordens Skjiebne, Med glade Blik de ind i Fremtid saac, Å Ei meer mod onde Magter de sig vebne; Thi nu kan Nordens Livstre ei forgaae. Likasom Kongens Nytorv, Köpenhamns största och vackraste allmänna plats, i den dagliga trasiken bildar en medelpunkt för samfärdseln, så var den också ett centrum i dekorationen, som härifrån utstrålade åt olika håll. De byggnader, som verkligen äro prydnader för platsen, hade gjorts ännu vackrare genom flaggor och guirlander, de som misspryda den voro så pass dolda genom festliga deko tioner, att de icke skadade det utomordentligt vackra totalintrycket, hvilket isynnerhet framstod storartadt, när torget betraktades från en något upphöjd punkt, t. av från en af de UVNVrC ta tvonnod tuhnnerna Dan