Göteborgsposten – 10 augusti 1869, sida 1

Herr Lecoq 5). Roman af Emile Gaboriau. (Ötvers. fr. Franskan.) Hon kände sin motvilja för Martial minskas då hon tänkte på allt detta. Var det ej verkligen högsinnadt handladt af en man, hvars lysande anbud hon afslagit!... Kunde hon misskänna det verkligt stora deri, att Martial heldre än att vilja vara misstänkt för en låghet hade yppat en hemlighet som kunde förstöra hertig de Sairmeusos politiska lycka! ... Men tanken på denna passion hos en verkligt öfverlägsen person kom ej hennes hjerta att slå fortare för ett enda ögonblick. Hon erfor ej den ringaste känsla af högmod deröfver . . . Ack! ... Ingenting kunde nu mera röra henne; ingenting kunde nu mera draga henne ur den mörka dysterhet hvari hon var försjunken. Två månader efter sin ankomst till Poignots gård var hon endast skuggan af den sköna och strålande Marianne som fordom väckte ett sådant sorl af beundran der hon passerade fram. Hon magrade och bleknade, hennes kinder sjönko in. ) Forts. fr. N:o 181.