Göteborgsposten – 9 augusti 1869, sida 2

ska barnhuset samt 10,000 rår till flickebarnhemmet Bethania. Utnämningar. Till kyrkoherde i Skällviks och S:t Anne församlingars pastorat af Linköpings stift har predikanten vid Gusums bruk G. I. Lundquist blifvit utnämnd. I Rengs och Stora Hammars pastorat i Lunds stift bar v. pastorn vid Lunds domkyrkoförs. C. J. Collin blifvit utnämnd till kyrkoherde. Ny illustrerad Tidning för i Lördags innehåller: Ur den moderna konstens häfder, 3: Henrik Leys (m. pl: Luther som gosse sjungande för andras dörr, tafla af Leys); En gammal marskalk, skizz af Jo. Jo.; Från Nordtyskland; ur en resande landsmans bref, 2; Den 28 Juli 1869, poem af —ed—; Kronprins Fredriks och prinsessan Levisas vigselakt i Stockholms slottskapell, tecknad af E. Jacobsson och K. A. Ekvall (pl.); En gammal knekts minnen. Sjette serien: Fälttåget i Norge, 3; Från Gefles ruiner: Utsigt af staden från södra varfvet, tecknad af E. Hellqvist (pl); Småplock; Omnibus; Krönika. Sängaren Labatt. som under någon tid med den mest glänsande framgång gasterat i Wien, har nu engagerats vid operan derstädes mot ett årligt honorarium af 15,000 gulden (omkr. 23,000 rdr). Musiktidningarne uttala sig om honom i enhälligt berömmande ordalag och vi tro oss göra våra läsare ett nöje gönom att omnämna några af dessa tidningars yttranden. I Die Debatte skrifves sålunda om hr Labatts uppträdande i Afrikanskan: En verklig öfverraskning beredde oss tenoren Labatts från hofteatern i Dresden oförmodade upptrådande. IIr Labatt blef genom egendomliga, atminstone för wiener-hofteatern egendomliga omständigheter (hvarom förut är nämdt) föranledd att öfvertaga Vascos parti. I det vi förhebålla oss att vid tillfälle få återkomma till hr Labatt. vilja vi nu blott uttrycka vär tillfredsställelse att i honom hafva funnit en hjeltetenor, som vår opera väl kunde behöfva. In god behandling af röstresurserna, ett förständigt och lifligt föredrag, tydligt uttal och ett genomtänkt vårdadt spel ra denne konstnär förtjent af stor uppmärksamhet. Publiken gaf också tydligt sitt bifall tillkänna. En korrespondent skrifver d. 18 Juli från Wien till Theater-Moniteur, som utgifves i Berlin: IIr Leonard Labatt fortsatte i går att gastera som Raoul; han var ännu lyckligare på den nya teatern än på den gamla och tillvann sig i operans vigtigaste parti, den stora duetten med Valentine, stort bifall. Den betydande rösten förfelade icke sin verkan, och äfven spelet blef under aftonens lopp allt litligare. Wiener Theater-Chronik skrifver: Vid IIugenotternas återupptagande har hi Labatt såsom Raouf på ett ärofullt sätt afslutat sitt gästspel och visat att han är en intelligent sångare. En annan Wienertidning yutrar om hr Labatt: IIr Labatt visade sig såsom en förständig konstnär, som eger en god, väl utbildad, om också icke stor röst och löser sin uppgift med godt omdöme. Hans återgitvande af Vascos parti i Afrikanskan var så fullkomligt och i synnerhet utvecklade han ett så kert, karakteristiskt spel, att han belönades med rikliga bisallsrop och framropningar. Samma egenskaper visade sig vid hans andra uppträdande sås Raoul i Hugenotterna i ännu högre grad och göra denne konstnärs engagerande på det högsta onskvårdt:32 Många spekulanter. Till Nyköpings läns brandstodsbolags direktion hafva inkommit så många anspråk på de 2,000 rdr, hvilka bolaget utlofvat till den, som kunde bevisligen ådagalägga huru den sorgligt ryktbara eldsvådan vid Wärhulta ångsåg uppkom, au direktionen funnit sig föranlåten underrätta de sökande, att penningarne äro deponerade i Södermanlands Enskilda bank och der få lyftas af den, som vid domstol styrkt sig ega bästa rätt till belöningen.