Göteborgsposten – 9 augusti 1869, sida 2

, vr Dland deSSA Malsa JBRIIA4ädS1IOTCtag må här särskilt nämnas följande: 1. Den s. k. S:t Johnseller Nordostba nan, afsedd att minska resan från Sacramento si Kalifornien till Stillahass-banan och derifrån till Liverpool med 4 dagar. Den fordrar nu 16. Man hoppas ernå detta genom anläggandet af en jernväg från Newyork i nordostlig riktning genom Nya England, Nya Skotland och New-Foundland till S:t Johus eller rättare Cap Race, den yttersta punkten mot öster på New-Foundland, hvilken ligger Europa (Landsend) 1,070 eng. mil nimare än Newyork. 2. Den stora transkontinentala banan från San Irancisco till St. Lowis (vid Mississippi) och Memphis, genom hvilken hela Mississippi-dalen med utgångspunkten Neworleans sittes i förbindelse med Stilla Hafvets kust. Planen till denna bana uppgjordes redan i början af 1868 eller slutet af 1 67; ett aktiebolag stiftades, arbetet påbörjades och man har hu fullbordat sträckan från St. Louis genom Kansas till Sheridan, inalles 678 eng. mil. Ilela banans längd skall utgöra 2,317 mil (49 mil mer än Stillahafsbanan från Sacramento till Chicago). Den högsta punkten, som skall öfverstigas eller genomskäras, är ett bergepass 1 Sierra Madre, 7,177 fot högt. 3. Den stora Sydbanan, som äfvenledes bar San Francisco till utgångspunkt mot norr, men derifrån genast går i starkt sydlig riktning så nära som möjligt den mexikanska gränsen, hvilken den uppnår vid Paso del Norte. Härifrån går den längs nordliga etranden af Rio Grande till staden San Antonio vid floden af samma namn, hvilken har sitt utlopp i Matagordabugten (en del af Texasviken). Från Paso del Norte går en vestbana in på mexikanskt område till den lilla hamnen Gayamas (i närheten at Santa Cruz) i Californiabugten, och derifrån en annan bana i sydlig riktning till Mazatlan (en at Mexicos förnämsta utskeppningshamnar vid Stilla Hafvet). Den del af banan, som skall förena St. Francisco och Paso del Norte, är redan under byggnad och skrider raskt framåt. Från Tennessee skrifves, att den forne presidenten Andrew Johnson skall ha utsigt till att bli invald i Förenta Staternas senat. Förenta Staternas regering har tagit i beslag 30 kanonbåtar, hvilka på dess område byggas för spanska regeringens räkning. Troligen är det de, hvilkas utförande vår landsman John Ericson åtagit sig. Förevänningen härtill har Unionsregeringen åtagit sig deraf, att det peruanska sändebudet i Washington påstått, att dessa fartyg skulle vara afsedda för ett angrepp på Peru. De äro, som bekant, bestämda för Cuba; men Cuba är en spansk provins, hvarför myndigheterna ej skulle kunna törhindra fartygens utlöpande. Peru, som erkänt Cubas sjelfständighet, spelar naturligtvis under täcke med de upproriska på ön. Ställningen är ej behaglig för Spanien, som häraf bör hemta ytterligare anledning att skrida till en sredlig afträdelse af ön, hvars bibehållande är under alla omständigheter i längden omöjhgt, isynnerhet som ställningen inom sjelfva moderlandet ingalunda är tillräckligt fast, för att tillstädja en riktigt kraftig maktutveckling utåt. Dock uppgifves det alltmera bestämdt, att de carlistiska banden äro alldeles springda. Det sista, föga talrika bandet i la Mancha, hvilket äfvenledes sprängts, anfördes af en prest. Det är för öfrigt ej blott i Spanien, som presterna äro på tapeten. I Wien väntar man sig neml. en intressant process. Ett derstädes utkommande blad, Vorstadtzeitunga, har offentliggjort ett tidningen kjordt meddelande ang. en tolfårig flickas skändande i Redemptoristernas kloster derstädes. (Redemptoristerna bilda ea jesuiternas sällskap nära stäende orden). Vederbörande munkmyndigheter förklara detta vara en blott uppfinning och uppmanar tidn. att återkalla det. Redaktionen har vägrat och svarar, att insändaren förklarat sig beredd att bevisa sanningen af sitt meddelande, genom att namngifva alla porsoner och detaljera alla omständigheterna vid brottet. Munkmyndigheterna hota med att åtala tidningen, som det oaktadt sår på sig. Hvad gräsliga saker skall denna nya klosterhistoria bringa i dagen? I afseende på klostersaken i Krakau må nämnas, att karmeliter-nunneklostret derstädes blifvit d. 28 Juli alldeles genomsökt och alla dess rum visiterade. Domstolens kommission biträddes härvid af 5 polistjenstemän. Medan undersökningen pågick, måste nunnorna lemna, klostret och draga sig tillbaka i trädgärden. Det yttras om denna och några husvisilationer: De i klostret inträdande fingo här sc inrättningar, hvilka man annars ansett endast tillhöra den djupaste medeltiden. I retectorium ligger till nunnornas synnerliga uppbygigenom bevisas huru osäkra do menskliva be