Göteborgsposten – 5 augusti 1869, sida 1

dimensionerna största tafla, N:o 37 Biskop Sigfrid från York i England, som predikar i Göta Land af J. 4. Blackstadius. Konstnären lärer ursprungligen hyst töhoppning att få sin tasla inköpt för statens samlingar, en förhoppning, som dock icke realiserades, så mycket beklagligare för konstnären, som taflans kolossala storlek gör att den svårligen kan locka till spekulation at enskild köpare. På taflan är många års arbete nedlagdt och flera detaljer af densamma äro mycket beaktansvärda, men totalintrycket blir något matt. Till böger om ingången till rummet N:o II hänga N:o 80 Gubbe! som skalar potatis, at Alfr. Erikson (inköpt för Konstföreningen) och N:o 312 Tratvare, af B. Wennerberg, båda egnade att inge goda förhoppningar. Vi befinna oss i N:o IL Till venster N:o 210, skogen at A. Nordgren, ett stycke naturpoesi på duken, der man gratis dricker barrbrunn? och lyssnar till det eviga, mystiska suset långt, långt der borta i villande skogen. N:o 50 Bonden, som skall till tinget, af G. Brusewitz tillfredsställer oss på långt när icke så mycket som hans på Musenm utställda, och af foss förut omnämnda tafla Tärningspelet i Kongahäll. Hr B. har, synes det oss, återfallit i sin violetta karnation och teckningen företer åtskilliga brister, som t. ex. högra handen på hufvudsiguren. Bredvid hänger N:o 186 ett praktfullt landskap af Morten Miiller, Vossestranden, mellan Voss och Gudvanger i Bergens stift i Norge. Taflan tillhör kon. Carl XV, men vi tro nästan, att man sjelf bör ha varit vid Vossestranden, vid Aftenstemning för att rätt kunna uppskatta hennes fulla värde. Invid dörren hänger N:o 572 ÅFlicka vid toiletten, al P. Södermark, temligen intresselös, men fint målad. Till höger om ingången till rummet N:o III hänga N:o 196 och 197, båda kustlandskap af Amaldus Nielsen, morgon-och aftonstämning, båda med en egendomlig, men nog sökt belysning samt mellan dessa N:o 76, Maria Magdalena vid Christi graf, af R. WW. Ekman, lätt igenkänlig på sin, lindrigast sagdt, besynnerlige kolorit. Det stora vattenfallet af A. Nordgren, N:o 212 (såld) intresserar oss mindre än de föregående alstren af denna rastlöst arbetande pensel; N:o 164 är ett ganska godt porträtt at fru Olof Melin, f. Werling, utfördt at IIilda Lindgren, N:o 252, G. Salomans perspektivmästerstycke Det inre at en dalstuga är oss förut väl bekant och likaså N:o 248, hans stora tafla Utvandrare, på väg till Göteborg. Innan vi lemna detta rum sägna vi våra ögon med åsynen af N:o 175, en liten tafla, som hänger till höger om den dörr, hvarigenom vi inträdt. Det är Malmströms bekanta Odygden, en liten bit af hemtroflig, upptriskande humor. ln liten snygg qvartett, i sanning, de tre i skrädderiet fuskande småtungarne och kattungen i mjölkkrukan vid dörren! Se der en tafla, som man riktigt mår väl af att se på. (Forts. följer.)