Herr Lecoq 5). Roman af Emile Gaboriau. (Ötvers. fr. Franskan.) — Ni har hört, min far, fortfor m:me Blanche, att man till i morgon middag stämt möte med Martial på Råöcheheden ... Jag känner honom, han har blifvit sörolämpad, han skall begifva sig dit... Skall han der finna en ärlig motståndare? ... Nej. Han skall finna mördare... Ni kan rädda honom frän att bli mördad. — Jag, min Gud! ... Och på hvad sätt? Genom att till Recheheden skicka soldater som dölja sig i skogen och som i rätta ögonblicket rusa fram och arrestera de skurkar som vilja åt Martials lif... Marquisen skakade på hufvudet. — Om jag gjorde detta, sade han, vore Martial i stånd ... — Till allt!... ja, jag vet det. Men hvad gör det er, då jag tager alltsammans på mig? Hvilken var brudens verkliga afsigt? Herr de Courtomieu försökte förgäfves utforska den. — Ni måste affärda ordres till Montaignac, sade hon .. Om hon varit mindre upprörd, skulle hon ha sett skuggan af en elak tanke beslöja hennes fars ögon. Han ) Forts. fr. N:o 177.