Göteborgsposten – 2 augusti 1869, sida 1

Göteborg. Tryckt h namn, heder och värdighet, samt f. d. stabstrumpetaren vid Skånska Drigon-regem. sanjunk. (. (1. Lundström musikdirektörs namn, heder och värdighet. Hertigen af Östergötland med gemål anlända på deras resa till Norge som i dug till Wenersborg. Vid Rånnums station kommer landshöfd. grefve Sparres ekipage att vara hertigparet till mötes för en utflygt till Trollhättan, hvilket ställe hertiginnan ej förr besett. Efter ankomsten till Wenersborg kl. 9 på aftonen ger grefve Sparre souper. Om Tisdag sker afresan med ångf. Laxen Dalslands kanal uppföre och derefter öfver Frederikshald till Kristiania. Folkskolläraremöte. Skara stifts folkskollärareförening hade sistl. Onsdag d. 28 Juli sitt 17:de ärssammanträde i Alingsås. En korrespondent skrifver härom till Redin följande: Mötet öppnades på f. m. i stadens kyrka och bevistades af cm 60 skollärare samt tera prestmän och andra för folkskolan intresserade personer. Mötet öppnades med afsjungandet af en psalm. Fom oril. fungerade folkskoleinspektoren. kyrkoh. Fundler och som sekreterare skolläraren Eriksson. IIufvndösveräveningsämnena voro: undervisning i folkskolorna i ocograti och historia samt vapenöfningar och trädvårdsskötsel. I diskussionerna deltogo företrädesvis öljande: hrr Brink, Engblom, Eriksson, lässn. Granqvist, Hallgren, Hesselblad, Landen, Liljegren, Lindgören. Löfström, Nebin Son. Rohde (primärskoföreständare), Sahlin, Sundler, Thoans i Göteborg rin och Wallqvist. I Geografi vände sig diskussionen om huru undervisning i nämnde ämne bör i folkskolan meddeas. så att det lättast, säkrast och med intresse inwemtas och kommer larjungen till gagn i det praktiska lifvet. Mötet resolverade: att undervisningen bör börjas i hemortens geografi; vid undervisningen, som först sker muntligt, sedan etter lärooch läsebok, vör karta alltid begagnas; i fäderneslandets geografi meddelas grundlig kännedom, i öfriga länders en allmän öfverblick. I Historia diskuterades och höllos föredrag om meddelandet af undervisning i fäderneslandets historia, så att den framkallar iosterlandskärlek och blir karaktersbildande samt vidare om icke allmänna historien bör läsas mera i jembredd med svenska historien än som nu i allmänhet sker. I sistnämn le afseende resolverade mötet: att folkskolan ej bör öfverlastas med mångläseri, men att undervisningen i fäderneslandets historia bör sammanknytas med den i allmänna historien, så att den förra för lärjungen framstår klar och tydlig. bragan om Vapenöfningar i folkskolorna föranledde en längre diskussion, hvaraf framgick att mötet ansäge att skälen dertill att dylika öfningar ännu icke allmänt blifvit införda i stiftets folkskolor vore att söka i brist på materiel, saknad af låmpliva örningslokaler (2) och skickliga lärare. Vidare uttalade mötet den äsigten, att undervisningen i penöfningar i folkskolorna afser inplantande af kärlek till fåderneslandet och ungdomens harmoniska kroppsutveckling. Härmed afslutades förmiddagens sammanträde. Sedan gemensam middag intagits, samlades man i folkskolans lokal, hvarest praktiska undervisningsprof, och föredrag höllos af skolläraren i Hemsjö hr G. Sahlin och hr I3. C. Rohde. Man begar sig derefter åter till kyrkan, hvarest diskussionen om vapenöfningarne fortsattes och mötet afslutades dermed att detsamma uttalade önskvärdheten at att tillfälle gafves skollärarne att få inhemta undervisning i gevärsexercis, sådan den nu bedrilves inom svenska armeen. Rörande det fjerde hufvudöfverläggningsämnet: trädgårdsskötsel voro 3ne frågor frumställda, hvilkas besvärande uppdrogs åt en sektion af 5 mötesmedlemmar hrr Lindskog. Hesselblad, Wallqvist, Ljunaström och Eriksson. Derefter skred man till diskussion öfver insända och allmänna frågor. Rörande frågan om folkskoleinspektionens ändamal och huruvida detta kunde anses ha uppnåtts resolverade mötet: att folkskoleinspektionens ändamål vore beframjamdet af den sanna folkupplysningen samt att detta vunnits så långt tid och omständigheter medsifvit. örtverlägzningarne för dagen voro härmed afslutade och största delen af mötets medlemmar samlades derefter till en kollation å källaremästaren Eks lokal, hvarest aftonen särdeles angenämt tillbragtes. Skålar itbragtes med anledning af dagens högtidlighet: den fursthea förmälningen, för mötet, dess ordförande och bestyrelse m. fl Föreningens sångkör afsjöng slera sånger och sinnestämningen var mycket litvad. För öfverlägsningarnes återtagande på Thorsda gen höll hr Rodhe, efter derom framställd beg ett med stort intresse följdt undervisningsprof med barn som ännu ej lärt sig läsa innantill. KL 9 f. m. börjades diskussionen om folkskoleinspektionens inflytande specielt inom Elfsborgs län och enades man till slut i den asigten: att inspektionen inom länet haft ett välgörande inflytande i den man hrr inspektörer ställt sig gifna instruktioner till efterrättelse Följde så frågan om lämpligheten af en textrevision af Luthers lilla katekes, betraktad som lärobok för barn. Mötet uttryckte efter en längre diskussion med stor pluralitet den åsigten: att en textrevision af Luthers lilla katekes är på det högsta önskvärd.-. I sammanhang härmed behandlades frågan om den erfarenhet som sedan senaste mötet vunnits med afscende på k. cirkulärbrefvet af d. 22 April 1S64 och katekesens äcke ordagranna utanläsnine. Erfarenheten hade gifvit vid handen att utanläsning af de stycken, hvilka särskildt utmärkts af prof. i dogmatik och moralteologi vid Upsala universitet d:r C. X. Hultkrantz befunnits ändamälsenlig. Diskussionen öfver frågan om sångundervisninven i folkskolorna ledde icke till något egentligt resultat, dock tycktes mötet obetingadt anse att i detta afseende mycket ännu återstode att gå Nästa fraga hade följande lydelse: Finnes något eller några af folkskosans nu bestämda undervisningsämnen uti hvilka kunskap icke kommer lärjun— — — UUA — — u.tt k —U—G— U— — — — ——8—222 —