Göteborgsposten – 28 juli 1869, sida 1

Skullo Marianne yppa sin grosess; Hon ville det, sägande att den som begått ett fel bör underkasta sig strasket och förödmjukelsen derför ... Maurice darrade vid blotta tanken på det förakt, som väntar en ung förförd flicka, och besvor henne med tårar i ögonen att dölja sig ... — Vårt giftermålsbevis, sade han, skulle ej tysta elaka tungor... Man måste dölja saken ... Vi stanna utan tvifvel endast några dagar i Frankrike. Olyckligtvis gaf Marianne vika. — Du vill det, sade hon, jag skall lyda, ingen skall få veta något... Följande dag, som var den 17 April, anlände flyktingarne vid nattens inbrott till fader Poignots gård. Maurice och korporal Bavois voro förklädda till bönder... Den gamle soldaten hade för den gemensamma säkerheten gjort en uppoffring, som kostat honom en tår: Han hade afrakat sina mustascher. Det var på excercisplatsen i Montaignac, som vilkoren för baron dEscorvals flykt blifvit afhandlade och uppgjorda mellan abbe6 Midon och Martial de Sairmeuse. En svårighet hade straxt i början framställt sig, som var nära att afbryta underhandlingen. — Gif mig brefvet, sade Martial, och jag räddar baronen. — Rädda baronen, svarade abbön, och brefvet skall bli återlemnadt till er,