Göteborgsposten – 26 juli 1869, sida 1

WALQAmi — ade med guirlander och lefvande växter. I fverväningen voro fyra elegant inredda rum ordningställda för de kungliga damernas toaett. Från herrgårdarne hade lemnats mycket Jommor, och generaldirektör Troilius sände yuketter till de höga damerna. Toalett gjorles af konungen, prinsarne samt franska sänlebudet i privat hus bredvid stationen, af svien i sex för tillfället uppslagna tält. Honhorsvakt af Svea garde var å plattformen uppställd, under befäl af löjtnant von Heland. En mängd högtidsklädda damer, dels från kringliggande trakt, dels från Södertelje hade infunnit sig. Danske legationssekreteraren Hegerman-Lindencrone samt två norska officerare mötte vid stationen. — Kungliga familjen åkte i tre täckta och en öppen vagn, inbjudna gäster i fem första och betjeningen i två andra klassens. Kronprinsen bar Svea lisgardes uniform. Jernvägsmöte. Sistl. Fredag d. 23 d:s hölls i Uddevalla det af landshöfdingen grefve Ehrensvärd utlysta mötet för öfverläggning rörande den projektorade jernvägen från norska gränsen öfver Uddevalla till Göteborg. — Red:s korrespondent skrifver härom töljande: Grefve Ehrensvärd tillkännagaf att mötet, såsom bekant, blifvit utlyst af kgs beshde i länet till följd at K. M:ts cirkulär d. 25 sistl. Maj rörande saststäl ande af en plan för jernvägsanläggningar inom riket under den närmaste framtiden, samt i anledning af en föreslagen jernväg trån Wassbotten vid norska gränsen till Uddevalla. Landshöfdingen hade uppdragit åt häradsh. E. Nyberg att fungera som landssekreterare. Sedan grelve E. föredragit K. M:ts ofvanberörda bref i foljd af riksdagens skrifvelse om önskvärdheten att vinna en öfversigt af föreliggande jernvägsplaner, som vore at allmänt nyttig beskaffenhet och ej endast afsåge enskilda lokalintressen, lemnade hr grefven i en kortfattad histcrik en tydlig förklaring ölver denna jernvägsfråg.s ställning. Sålunda hade fråga derom väckts till följd af från Norska departementet för det Inre gjorda meddelanden till grelve E. i Juli månad 1867 om en inom Storthinget ifrågasatt anläggning af en jernväg från Norges hutvudstad öfver Frederikshald till riksgränsen i riktning åt Uddevalla; för bevakande af länets, al denna fråga beroende intressen, hade en komitå tillsatts, och i öfvertygelse om sakens vigt hade länets husbållningssallskap bekostat undersökningar och upprättande af kostnadsförslag tör banan från riksgränsen, hvilka undersökningar äfven omfattat en bansträckning från riksgränsen till vestra Eet; under förlidet år hade ytterligare meddelanden om dessa ärenden ingått från norska departementet, men huruvida undersökninga ne på norska sidan ännu verkställts, hade gretve E. sig ej bekant. Med den nuvara de utsarisvägen från Kristiania öfver Arvika etc. till vår stambana, kunde Norge för framtiden omöjligen vara tnillfredsställdt, särdeles då den Jylländska jernbanan från Frederikshavn om 2 år blir fullbordad, hvadan allvarlig tinka uppstått på en jernvägslinie från Norge till Göteborg, hvars atstånd från Frederikshavn endast fordrade 3 timmars resa; hvarjamte banans fortsättning från Göteborg genom Halland till Helsingborg ,umera ingingo uti planen, en tanka som bl.tvit gillad och förordad å det inom Halland nyligen hållna jernvägsmötet. Grefve E. omnämnde derefter det Sparreska jernvägsförslaget och uppläste den motion, som tal. sjelf vickte vid riksdagen rörande sträckningen al en jernväg från riksgränsen genom Bohuslän, Den diskussion som härefter uppstod öporades af komitåns ord:örande, häradshofd. L. Norin: Tal. ansåg att det tillhörde komitän, då den nu nedlade sin verksamhet i mötets händer, att redovöra för sitt uppdrag och derjemte uttala sina åsigter i följd af det ofvannämnda kongl. cirkuläret, hvaraf en afskrift blifvit den förut tillställd från kas bihde jemte anmaning att vid mötet aflemna komitens handlingar, ritningar, planer, kostnadsförslag m. m. (Då emellertid komitöns berömvärda sträfvan för länets intresse i denna angelägenhet är bå allmänt känd och Jika tacksamt erkänd, samt fruk verksamhet ligga i öppen dag, torde vi icke uppehålla oss vidare vid dess ådagalagda verksamhet, för att desto utförligare kunna återgifva dess åsigter om frågans framtid, och möjligheten för dess fullbordan). Det är kändt, fortfor tal. att vårt land med dess intelligenta befolkning och ofantliga drifkrafter i rika vattenfall har att motse en stor industriel utveckling, samt att Norge med sin åt andra lönande fö förnämligast skeppsfarten, hängifna befolkning, mäste blifva en betydlig marknad för våra produkter. och det är uppenbart att behofvet af en beqväm handelsgemenskap fylles lämpligast på —— I..a . ss BAJG D, CS nr.bE. .unt——