Göteborgsposten – 23 juli 1869, sida 1

Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 21 Juli. Motsäg mig icke, för se, go herrar, den saken är algjord och kan icke hjelpas, i år åtminstone. Vi få bestämdt ingen sommarvärme, för se, go herrar, solen, som är beligen under Stockholms horisont, är möglig — jaha möglig — det har vaktmästaren der oppe på stjernkikeriet sagt, och då kan väl herrarne begripa att vi ska ha kallt, yttrade häromdagen ålderman Svensson, som har varit semtiäldst i den gamla goda tiden, tills också han fick vika för stadsfullmäktige, då han genast sade upp burskap och lefver nu på sina räntor, hvilket är mycket lugnare, blott de inflyta or dentligt. Men tillåt mig anmärka, yttrade jag, j Göteborg ha de både solsken och sommarvärma. Jaså! herrn vill inverka på min öfvertygelse — inföll åldermannen med hetta — men se det lyckas inte. Jag talar om Stockholm, och göteborgarne ska alltid ligga öfver, det förstås. Om nu deras sol inte ä möglig, hvilket platt inte rör mig, så är det alls icke deras, utan vår herres förtjenst, begriper herrn. Det vissa är emellertid, att vi ända tills för några dagar sedan icke det minsta besvärats af sommarsolen, och att de fördubblade orkestrarne i Kungsträdgården, Berzelii park, Strömparterren, Hasselbacken, Alhambra och Novilla arbetade allt hvad de förmådde för att hålla sig varma, och att hr Elde, som säljer is, gör dåliga affärer, då varma tutingar nu vida mera tillhöra årstiden. I förbigående vill jag nämna, att då en kronikör häromdagen såsom ett slående bevis pa schweitzerigarnes stora menniskokärlek anförde, att de