Göteborgsposten – 17 juli 1869, sida 1

kunna vi omöjligen säga, ty det står uttryckligen i annonsen att den första skall fortgå under 15, den andra under 12 och den tredje under 13 är. Men så fort resultatet blir bekant, skola vi genast derom underrätta vära läsare, ifall vi då lefva och ha helsan. Till helsan och dess vidmakthållande intill sena älderdomen, gamla vilja vi alla bli, fast ingen vill höra talas om det, hörer ju äfven efter någras utsago inmundigande af artisiciella vatten. Någon ordentlig brunnsinrättning med thy åtföljande lämplig promenad för det nödvändiga spatserandet på vattnet finnes icke i det stolta Göteborg, lika litet som ett alla nutidens fordringar uppfyllande: badhus, numera, tillägga vi, ty i fordna dagar, då samhället på långt när icke var så mycket i ropet som nu, funnos bådadera. En liten ersättning för vårt förlorade Paradis synes hr C. R. Rollinii eleganta etablissement å Exercisheden kunna erbjuda, ty der serveras ofter öfverenskommelse alla sorters naturliga samt artificiella vatten, och Gamla Allgen erbjuder ju den präktigaste promenadplats för brunnsgäster man kan önska sig. Äfven för dem som söka tillfälle att läska sig med mera välsmakande saker än Marienbader-, Kissinger, Emseroch andra sura och salta vatten, erbjuder den verkligt prydliga lokalen ett utvalt lager af limonader, safter, sockerdricka och viner, ja, ni kan till och med få Heidsieck till seltersvattnet, om ni behagar: Närmare detaljer kunna inhemtas genom ett besök eller genom annonser! Apropos annons! En hederlig Ilisingsgumma hade häromdagen fått sigte på följande lockande annons i en at stadens tidningar: Ååttbröd (med beskrifning), hvaraf råttorna totalt äta sig till döds (af beskrifningen?) finnes att köpa i Göteborg endast i J. O. Beckmans salubod e. Påföljande dagen skulle farsgubben resa till staden. Just då han kummit upp i kärran och skulle kuska åstad, kom hans gumma utspringande med andan i halsen och skrek: Hör nu far! När J kommer te stan, så spring in te Beckmanses och köp lite brö te råtterak. Farsgubben? kastade en vred blick på sin trogna maka och utbrast: Ah, de ska f-n göra! Vell inte di hålla te godo me såsom vi haret, så kan di låtta bli. Och dermed gat han hästen ett rapp och var snart försvunnen ur sin förbluffade gummas åsyn.