Göteborgsposten – 6 juli 1869, sida 2

10 personer och förutsätter den gynnsamma oms ändigheten att hvar och en af dessa har 2 vänner, 3 fiender och 4 neutrala i flocken. Klandrar man nu eu af de tio och ställer honom derigenom lägre än de nio blir facit att man stöter sig med ...... 1 ställer s:g i opposition med (högst).. 2 får obetingadt medhall af (minst)... 3 och höres med nöje af omkring..... 4 Summa 10 Berömmer man deremot en af dem och ställer honom derigenom framför de andra, får man blygsamma invändningar af ......... 1 vilkorligt medhåll af (högst) ........ 2 sorbiuradt motstaod af (minst). ..... 3 och mer eller mindre ovilja at .. Summa 10 hvilket är ett långt sämre resultat. När jag alltså går åstaa och berömmer Göteborg framför alla Sveriges och Danmarks — ja, till och med framlör flera at sjelsvaste Norges städer, måste jag vara beredd på att derigenom ge en duktig knäck åt det goda rykte ocb anseende jag i dem tills dato möjligen kunnat göra mig räkuing på, men lika mycketl — det bör sågas, derföre varde det sagdt: Goteborg kan med hänsyn till verksamhet och, när deraf göres bebof, uppoffrande medborgersinne uppställas sow en monsterstau sfor Norden, Detta vare för öfrigt sagdt utan att förnärma andra större städer och med allt erkännande af deras framåtskridande, Jag betviflar alldeles icke att de ha visat lika så god vilja och att skillnaden endast ligger i en större sormäga hos göteborgarne, men den vilja, som har framkallat denna förmaga är just det första vilkoret för att den senare tillkommande goda viljan skall få praktisk betydelse. Med undantag af Paris, som en eller två hänsynslosa maktegande utan att taga samhällsviljan tll rads, förvandlat från en gammal till en any stad och en enstaka mindre stad, hvari en större el-svåda öfvertagit Seineprefektens värf, har jag icke sctt någon stad, som så till vigenkännlighet blilvit lörskönad och förbättrad som Göteborg blifvit det under de 20 år, som ligga mellan mitt första och mitt senaste besök derstädes. De gamla broarno — jag tor, att det finnes öfver 20, ty med den välmående gifmiluhet, som är karakerisusk för Göteborgs kommun i motsats till åtskilliga danska kommunabtyre:sers vändande på stylvern, har man här lagt en bro midtsor hvarje gata, som leder ull kanalerna — ha lemnat rum för oya, hamnen och samtliga kanalerna äro bekladda med en dyrbar och präktig granubetäckning, gatuläggningen är bragt till en lullkombghet som ull och med våra förnämsta gator kunde önska sig, sträckor af präktiga enskilda byggnader äro uppbyggda, ett par kyrkor och en mängd ssorartade oslentiiga byggnader ha skjuvt upp ur klippgrunden, staden har blilvit omgilven af vackra, bebysgdalleer, ew ohyggligt stinkande moras förvandlats till en fruktbar slätt, som väl snart blir en ny stadsdel, ett annat till en stor offentlig trädgård, öppna platser olanterats med blomstrande träd och buskar o. 8. v. o. 8 v., och allt detta utan alla eldsvador eller Haussmänner. Men det var icke blott gatorna, utan äfven lifvet på dem, som undergått förändring. Jag påmionor mis anuu den ängslan, hvarmed man för ett tjog är sedan passerade sorstaden Masthugget, som pa den uden var ölversallad med små, ruskiga värdshus, hvari allebanda utskottsindivider af båda könen hade sitt ullhall och hynkas uärhet olverlall och blodiga stugsmal hörde till ordurngen. Nu for jag en alton samma väg. Nåstena voro spårlöst sorsvunua och der var så tyst och fredligt på vågen som kriog slottet i Köpenbamn. Jag frågade min följeslagare om orsaken till denna iogonenfallande förändring och fick till svar på tragan en förklaring, som är sa betecknande lör Goteborg, att man svårligen skulle kunna tå en hknoaude på något annat ställe. För vågra år sedan nedsattes en komitå för att undersöka orsakerna till den på ett hotande sätt s:iganue fattigdomen och undersokningen gaf vid handen utt den till största deleu hade ein rot i de demoraliserande, usla krogarne, der arbetarne söpo upp sma arbetsloner, under det familjen led nöd. Istället för att nu atnoja sig med att skiilva ihop böcker, sammankalla möten, hälla tal och stifta nykterhetssäåTlskaper 0. 8 v. bildade en del af de prakuska affärsmännen ett aktiebolag, som öfvertog alla stadens utskankningsställen. Enligt den svenska lagstiftningen har hvarje kommun sjelf rätt att förfoga olver bortarrenuerandet af sina bränvinsutskankningerättigheter, och då bränvinsbolaget atog sig att anlägga snygga, renliga och ordeutliga utskänkningeställen runutomkriog i alla delar af staden och au ställa dem under en fullt betrygzande tihsyn, i det de skulle förestås al pålitliga personer som handlade för sällskapets räkning och vore sörpligtade till att strängt följa de-s föreskrifter, så fattade stadens myndigheter det kraltiga beslutet, att så snart de ännu existerande smävårdshuseus utskänkningsrättigbeter förlorade laga kraft, öfverläta samiliga rättigheterna till bolaget. Det faller af sig sjelf att från de krogoch värdshusföreståndare, bylka icke fingo sina rättigheter 161nyade, bogljudda verop forspordes, men i Goteborg kanner man icke till denna sirapsbarmhertighet, som, när en person letver af att ruinera hundradeials af sina medborgare, icke har hjerta tillatt lägga hiuder i vågen för ha.s lagliga förvärf, och fördenskull gjorde skränet ingen verkan. De sorpestado npästena utbyttes mot nåtta, luftiga loksler, hvarest hålles den strängaste ordning, hvarest ingen berusad blir serverad, hvarest bränvin icke säljes på kredit eller vill minderärige och hvarest värden endast fortjevar 3 proc. på bränvinsutskänkningen, men deremot far hela förtjensten af de andra diickesvarorna och maten. Dessa energiska mått och steg ha utölvat en genomgripande och välgörande inverkan på måttligheten och derigenom afven på sedhgheten hos de fattigare klasseraa, och då siffror i dylika saker tala bätte än beskrifningar, vill jag här anföra några siftror, som äro tillräckligt betecknande. Ar 1864 voro i Göteborg 2,161 personer tilltalade för fylleri. Ar 1865 började utskänkningsbolaget sin verksamhet och allaredan det påföljande året hade antalet af de för fylleri tilltalade bragts ner till 1,424. Under de derpå följande åren har det ytterligare aftagit, oaktadt folkmängden bär tillväxer i nästan amerikanska proportioner, Huru mycket kommunen genom denna anorduing sparat i fattigskatt kan icke beräknas. men nägon