Göteborgsposten – 30 juni 1869, sida 2

karakter, var det lätt att förstå att han var särdig försöka mycket för den till döden dömdes befrielse. — Hurudant är fönstret till baronens rum? fortfor Martial. — Temligen stort... framför allt högt... det har ingen skärm såsom fönstren till sångrummen, men det är försedt med två rader jerngaller, hvilka korsa hvarandra och äro djupt indrifna i muren. — Bah! det är en småsak att få bort ett galler med en god fil... Åt hvilken sida vetter detta fönster? — Åt slätten. — Det vill säga åt bråddjupet... Tusan! .. det är en svårighet... men det iär sant att det å andra sidan är en fördel. Ställer man skildtvakter vid foten af detta torn? .. — Aldrig... Ivartill skulle det tjena... Mellan muren och bråddjupet finnes ej plats för tre Personer .. Soldaterna våga sig ej ens på dagen ut på denna plats. som hvarken har mur eller ledstång. , Martial tystnade och tänkte efter om han ej glömt något. — Ännu en vigtig fråga, återtog han. är fönstret till herr dEScorvals rum beläget ? — Det ligger ungefär fyrtio fot under tornets topp. — Godt! ... Och huru högt är det från denna topp till foten af klippan? — På min ära! ... jag vet det ej så noga ... Sextio fot åtminstone... Huru högt (Forts.)