Göteborgsposten – 26 juni 1869, sida 2

Fran Utlandet. I dessa dagar har man skridit till utförandet af ett at de många jätteföretag, som utmärka vår tid och skola i sin mån högligen bidraga till den menskliga utvecklingen i ett om äng, hvars gränser vi nu kappast kunna ana: vi mena nedläggandet al den nya kabel, som skall närmare förena med hvarandra de bila verläsde arne på ömse sidor om Atlanten. D. 22 dis ingick kl. 4 e. m. till Paris den första depeschen från ångaren -Great Kasiero. Densamma var ställd till hr Julius Reuter och meddelar, att 174 eng. mil af den fransk-atlantiska kabeln hade då nedlagts och att den elektriska ledningen i densamma var förträfflig. Måtte de förhoppningar, som all mint hysas om, att det swra företaget skall krönas med framgång, gå i fullbordan! Inom sjeltva den rent politiska verlden börjar man alltmera sysselsätta sig med tvenne frågor, hvilka afvenledes äro omfattande och stora samt kanske innehålla fröet till de mest betydelsefulla händelser i utvecklingshistorien: neml. förhållandet dels emellan Frankrike och Rom och dels emellan Ryssland och Preussen. Hvad den första saken, eller Frankrikes och Roms inbördes ställning, angår, så vill det nästan synas som att Napoleons första politiska handling utåt efter valen skall komma att utgöras af de franska truppernas återkallande från den eviga staden, hvilket steg desto mera torde påbjudas af nödvändigheten, som det stundande ekumeniska mötet synes bestämdt att skola stadfästa principer, hvilka strida emot hela den moderna civilisationen, och det vil ej gerna är tänkbart att Frankrike, civilisationens banerförare, skall med sina vapen vilja gifva skydd åt ett sådant reaktionärt uppträdande. Icke logiken allenast, säger Köln. Zeit., rutan äfven positiva tecken tala för, att Napoleon verkligen umgås med dessa eller dylika tankar. Men svajar väl i st. f. den hvit